Urbaniteten finns inte alls i förorten, Nazem

Någonting som regelbundet dyker upp i debatten om stadsbyggnad och arkitektur är olika hyllningar till våra dysfunktionella förorter. För det senaste bidraget kan vi tacka Nazem Tahvilzadeh, som genom en för mig okänd metod lyckats komma fram till att ”den riktiga” urbaniteten finns i förorten.

Normalt sett brukar jag avfärda sådana påståenden som rena stolligheter, men nu är Nazem tydligen någon slags forskare i ämnet på KTh. Därför kan de som läser hans debattartikel få för sig att han vet vad han talar om. Och därför borde han förstå vad olika ord och uttryck betyder, kan man tycka. ”Urbanitet”, t ex.

Men nu skriver han ju faktiskt ”den riktiga urbaniteten”, och det är kanske för att antyda ett personligt avståndstagande från den vedertagna betydelsen? Han använder kanske ett egenhändigt uppfunnet nyspråk? Varvat med ett i övrigt högtravande språk och krångliga uttryck, vilket är vanligt när man vill dölja att man egentligen inte vet mycket om det man talar om.

Hur som helst, någon urbanitet finns inte i våra förorter. Inte i de som planerats just som förorter i alla fall. De är nämligen medvetet planerade som icke-urbana. De är i regel monofunktionella (bara en funktion, till exempel boende eller arbete, inte båda), avsides placerade enl. grannskapstänket (man ska se exakt var en förort börjar och var den slutar) och i övrigt färgade av sin tids ideal och idéer. Idéer som i dagens stadsbyggnadstänk borde vara lika bannlysta som idéer om rasbiologi är inom antropologin.

Visserligen är det sant att en hel del kultur har sett dagens ljus i sådana miljöer. På den punkten har han rätt. Men Nazem gör ett logiskt felslut: det är inte förorterna i sig som är ursprunget till kulturen.

Hiphopen är inte en produkt av de svenska miljonprogramsområdena. Hiphopen är importerad, och om vi ska hitta dess ursprung får vi söka oss till Englewood i New Jersey, där bandet Sugarhill Gang bildades på 1970-talet. Deras Rapper’s Delight från 1979 anses med rätta vara den första hiphoplåten. Hiphopen importerades sedermera till Sverige. Så vad har då Englewood gemensamt med t ex Alby? I princip ingenting mer än att båda ortsnamnen innehåller ett ”l”. Och att de är områden med relativt låg status. Och det är här vi hittar orsaken till Nazems felslut.

Nazem drar slutsatsen att oattraktiva områden ger upphov till kultur. (Det gör de inte.)

Däremot drar de till sig kapitalsvaga grupper som inte har någon annanstans att ta vägen pga att det är för dyrt. Konstnärer, musiker och författare som inte slagit igenom, t ex. Sedan blir området lite hippt ett tag pga kulturarbetarna som bor och verkar där, och då flyttar andra – mer kapitalstarka och i viss mån ängsliga – grupper efter. Detta driver i upp efterfrågan och priserna och tvingar kulturarbetarna att dra vidare.

Gentrifiering, som det kallas. Ännu ett uttryck som någon som bedriver forskning i ämnet borde ha koll på, enligt min åsikt.

Och det är nu vi kommer till det som vederlägger Nazems tes att förorterna skulle vara populära: de behåller inte sin attraktionskraft utan kulturarbetarna. Det gör däremot innerstaden och närförorterna. Det finns inte många oetablerade konstnärer och författare på Södermalm. Inte riktiga. Bara lajvande hipsters. Ändå har priserna inte gått ner. Varför? Jo, därför att där finns den urbanitet som Nazem inte verkar förstå sig på.

Så ska vi sluta tramsa med att skönmåla och försöka förändra betydelsen i ord och uttryck och istället diskutera problemet? Problemet att våra dysfunktionella och monofunktionella betongförorter inte är urbana och inte attraktiva för de som kan välja att bo någon annanstans?

Annonser

Medborgerlig Samling?

Tänkte skriva lite om det parti jag tror och hoppas kommer bli störst 2018. Störst i gruppen ”Övriga partier”, alltså. Jag talar om Medborgerlig Samling, MED. Vilka är de och vad vill de? Det är någonting de själva är otydliga med utåt sett. Och det finns en anledning – mycket tyder nämligen på att MED är ett nytt Sd.

Uppdatering: bl a står Medborgerlig Samlings partiledare bakom Nyheter Idag, enligt info som ligger helt öppet på Nyheter Idag:medni.png

Riksdagsvalet 2018 kommer att förändra den politiska spelplanen rejält. Efter att vi i många år vant oss vid de fasta partierna V, S, Mp, C, Fp (”L”), M och på senare år även Sd kommer vi kanske att få vänja oss vid V, S, Mp, C, M och Sd eftersom både ”L” och Kd kanske åker ut 2018. Kanske får vi även in en bubblare: MED.

Det som kan bli avgörande är hur väl MED lyckas med balansgången kring sin egen identitet och profilfråga.

MED ser nämligen ut att vara en mer rumsren upplaga av Sd, även om de utåt sett låtsas vara ett parti för människor som vill att det ska vara mer som det var förr. Vilket en hel del av medlemmarna i MED förmodligen också tror.

Susanna Birgersson skrev tidigare i år om MED och att deras problem är att de saknar en profilfråga. Att en krönikör skriver någonting sådant tyder på att MED har lyckats med sin balansgång hittills, för de har visst en profilfråga: invandringen. Vi ska i princip bara tillåta behovsstyrd arbetskraftsinvandring, och flyktingar får knacka på någon annans dörr om MED får som de vill. Och deras egen gerillamarknadsföring (ryktesspridning i sociala medier av deras medlemmar) är än tydligare på den punkten: Sveriges problem beror på invandringen!

Detta blev tydligt när en bekant som är aktiv i MED nyligen delade en status på FB från en partikamrat. Den handlade om någonting så exotiskt och nysvenskt som ett bostadsinbrott hos originalpostaren. Och sådana har vi ju aldrig hört talas om innan folk började invandra till Sverige, eller hur?

Givetvis var lösningen att tajta till insläppet av folk utifrån, för OP ”visste” att det var utlänningar som låg bakom det fast ingen verkade ha några spår eller ledtrådar.

Sådana ”historier från verkligheten” är ett effektivt propagandaredskap. (Om de är sanna eller påhittade är en annan fråga. Vi får nog se båda delarna framöver.)

Dessa är två av tecknen på att MED är ett försök att skapa ett mer rumsrent SD. Ett främlingsfientligt parti utan bakgrund inom vit makt-rörelsen. Ett parti för ”vanligt folk” som tycker att det är i sin ordning att sitta och vara lite rasistisk i fikahörnan men inte vill dra på sig armbindlarna och ge sig ut på gatorna och heila utan bara vill att saker ska vara som de var förr.

Någonting som talar för detta utöver vad MED säger och gör är att det har uppstått ett naturligt vakuum för ett parti som MED att fylla. Jag ser en främlingsfientlig fyrklöver (som jag kallar FFFK) växa fram. Ett block för väljare med främlingsfientliga och/eller rasistiska värderingar i alla samhällsskikt:

  • God ekonomi, hög bildningsnivå: Moderaterna.
  • God ekonomi, låg bildningsnivå: Kristdemokraterna.
  • Dålig ekonomi, låg bildningsnivå: Sverigedemokraterna.

Som du ser finns det bara tre partier idag som vänder sig till främlingsfientliga väljare utifrån demografiska och socioekonomiska faktorer. Det saknas ett blad som hindrar treklövern från att bli en fyrklöver. Så vi lägger till ett fjärde blad:

  • Dålig ekonomi, hög bildningsnivå: Medborgerlig Samling.

Där har vi det. Det saknade klöverbladet. När MED tar plats i fyrklövern har vi täckt in alla samhällsgrupper som vill ha ett främlingsfientligt alternativ att rösta på. Det är vanlig hederlig konceptutveckling. Hitta ett behov att tillgodose och någon att tillgodose det hos, och tillgodose det sedan så har du ett business case.

Hur det här sedan kommer att påverka politiken får vi se 2018.

I mina ögon kan MED både hjälpa och stjälpa FFFK mandatmässigt. Sd är och förblir ett parti för politiskt avskräde, och de rumsrena partierna kommer inte att vilja ha allt för mycket med dem att göra om de kan undvika det. Därför misstänker jag att MED drivs med andra borgerliga partiers goda minne eftersom många fd moderater sökt sig dit, med målet att ta röster från Sd.

Problemet är bara att det i slutänden kan bli det rödgröna blocket som ror hem segern, just tack vare MED. Best case scenario är att MED får 3,9% av rösterna, och att de tar dem från i första hand Sd. Jag ser bl a två tänkbara scenarion:

  1. MED kommer inte in i riksdagen. Samtidigt åker både Kd och Fp (”L”) ut. Kvar blir M och C. M, som bara vill ha makten, föreslår ett samarbete med Sd. C, som fortfarande är rumsrena, vägrar och bildar en koalitionsregering med S och Mp.
  2. MED kommer in i riksdagen. Kd och Fp (”L”) åker ut i vilket fall som helst. MED och M vill jobba med Sd för att få makten. C vägrar och hoppar i säng med S och Mp och bildar en koalitionsregering.

Så oavsett om MED kommer in i riksdagen eller inte blir det kanske samma resultat: en koalitionsregering över de gamla blockgränserna.

Jag ser fram emot valet 2018 med skräckblandad förtjusning.

 

Vad vill M ha svar på?

Moderaterna vill alltså att BRÅ ska kartlägga etnicitet/härkomst bland kriminella. OK. Låt säga att vi gör det. Vilka frågor kommer vi då enligt M att få svar på?

Jag börjar med det mest uppenbara: det här är bara ett utspel från M för att attrahera främlingsfientliga och rasistiska väljare. Tro ingenting annat. Och om du ändå vill envisas med att göra det, läs då vidare.

Det handlar om flera problem som gör att det vore meningslöst att kartlägga kriminellas etnicitet. Det vet man inom M, och det är därför jag anser att det bara är ett utspel. Spel för gallerierna. Ett försök att attrahera de som inte tänker ett steg till.

Första problemet: det går i princip inte!

OK, låt säga att någon döms för ett brott. Då ska vi alltså registrera vederbörandes etnicitet. Så hur gör vi det? Kriminella med invandrarbakgrund är ofta inte invandrare i ordets rätta bemärkelse. De är ofta födda i Sverige av föräldrar som kanske i sin tur också är födda i Sverige, men vars föräldrar invandrade för några decennier sedan. ”Jamen det är ju bara att gå på härkomsten hos de som en gång invandrade” tycker då någon.

Visst. I teorin funkar det. Men det betyder inte nödvändigtvis att det blir fråga om ett och samma ursprung. Föräldrarna respektive mor- och farföräldrarna har kanske olika härkomst. Så ska vi då registrera en för varje etnisk grupp? Låt säga att det är fråga om någon med irakisk-syrisk-serbisk-turkisk härkomst, så skulle i så fall en person öka statistiken för fyra grupper. Eller ska vi fråga? Låta folk definiera sin härkomst själva? Då ryker hela underlaget för att föra sådan statistik eftersom vem som helst kan ljuga ihop vad som helst.

Andra problemet: det behövs i princip inte!

Att kriminaliteten är högre bland människor med utländsk härkomst vet vi redan. Och vi vet dessutom varför. Det vet man även inom M, vilket stärker min tes att det är fråga om ett meningslöst utspel för att fiska röster i grumliga vatten. För det är nämligen fråga om flera riskfaktorer – eller riskgrupper – som kombinerade avgör om någon löper större risk att hamna i kriminalitet. Ekonomi, bildning, sysselsättning och liknande är exempel på riskfaktorer. Härkomst är snarare en sekundär riskfaktor som påverkar sannolikheten för att hamna i någon av riskgrupperna:

  • Är man fattig, lågutbildad och arbetslös – eller kommer från sådana förhållanden – är risken för att man ska bli kriminell förhöjd.
    • Är man av utländsk härkomst är risken för att man ska bli fattig, lågutbildad och arbetslös i sin tur förhöjd.

Däremot innebär inte härkomsten i sig en förhöjd risk för att bli kriminell. Invandrare/människor med invandrarbakgrund med jobb, utbildning och god ekonomi är inte mer kriminella än svenskar med jobb, utbildning och god ekonomi.

Tredje problemet: utlänning kontra invandrare?

Många kriminella är inte svenska medborgare eller ens bosatta i Sverige. ”Knarkmulor” (eng. drug mules, dvs människor som smugglar droger men reser in i landet via de vanliga vägarna) från andra länder som åker dit hamnar i svenskt fängelse. Utländska turister som begår brott i Sverige hamnar i svenskt fängelse. Osv. De räknas också in i statistiken, men har ingenting med invandring och flyktingmottagning att göra eftersom de inte planerat att stanna kvar i landet. Så då måste vi även börja skilja ut den gruppen.

Fjärde problemet: mängden brott visar inte mängden kriminella…

Den här punkten har många väldigt svårt att förstå. Men jag gör ändå ett försök att förklara, och inleder med det man alltid ska ha i minnet:

Att invandrare begår många brott betyder inte att många invandrare begår brott!

Brottsstatistiken ser inte ut så. Den visar hur många brott som begås av vissa grupper, inte hur många i dessa grupper som begår brott. Låt oss titta på en fiktiv grupp:

  • Gruppen består av 100 personer.
    • 90 är svenskar och 10 är invandrare.
  • De begår tillsammans 100 brott.
    • 75 av brotten begås av svenskarna, 25 av invandrarna.
      • 25 av svenskarna begår den svenska delen av brotten.
      • 2 av invandrarna begår återstående brotten.

Nu har vi en intressant tankenöt. Hur ska vi värdera detta? Problemet är att man kan vinkla den här informationen lite hur man vill. Å ena sidan kan man säga att invandrare är mer kriminella eftersom de fast de bara utgör 10% av befolkningen står för 25% av brotten. Samtidigt kan man påstå motsatsen: invandrare är mindre kriminella eftersom bara 20% av dem begått några brott öht, medan 33% av svenskarna gör det.

Men varför stanna där? Låt mig problematisera det hela ytterligare. Tänk dig att 24 av de brott som begås av invandrare begås av en och samma person, och den återstående invandraren bara begått ett. Då är det väl ett tecken på att det i gruppen invandrare finns människor som är mer kriminella än andra? Men då tar vi och krånglar till det ännu mer. Tänk dig att de 24 brott som begåtts av den statistiskt sett mest kriminella av invandrarna är butikssnatteri – eller ringa stöld som det idag heter – och den statistiskt sett minst kriminella har blivit dömd för mord? Samtidigt som totalt fyra av de totalt 100 brott som begåtts är just mord, och att de återstående tre begåtts av svenskar?

Det är sådana här dilemman man hamnar i när man ska tolka den typ av statistik som M efterfrågar. Och det är inte någonting som vem som helst ska göra hur som helst. BRÅ publicerade en rapport i början av 2000-talet som många gillar att hänvisa till när de ska lägga fram tesen att brottsligheten beror på invandringen. Jag anser däremot att den rapporten bör behandlas på samma sätt som man behandlar ett bombrecept – testa gärna i en skyddad och kontrollerad miljö under överinseende av någon som kan ämnet. Men gör det inte på egen hand om du inte vet vad du gör, för då kan det bli  väldigt fel.

Det här vet man inom M. Så vad menar de egentligen med sitt utspel? Vilka frågor ska en kartläggning av härkomst/etnicitet ge svar på när vi redan idag har svar på de frågor som finns?

Om du vill få bukt med kriminalitet bland invandrare, rösta då på ett parti som faktiskt vill ta tag i de problem som gör att människor hamnar i kriminalitet – oavsett härkomst. Dvs INTE M, Kd, Sd eller MED.

Sickla station ombyggd

Jag fick visst rätt i mitt tidigare blogginlägg om kommande ombyggnader av Sickla station. Stationen är ju som jag tidigare skrivit extremt felplanerad, och förr eller senare blir det ombyggnader.

Idag såg jag att SL redan är klara med de första ombyggnaderna. Föga överraskande blev det dock mer fel än det var tidigare.

Det här är alltså passagen från Tvärbanans med Saltsjöbanans delade perrong. Jag tog dessa bilder för en månad sedan. SL tror av någon anledning att det räcker med två meters utrymme för att resenärerna från en fullsatt spårvagn ska kunna passera. Den med någon form av kompetens i planeringsfrågor – eller i alla fall ett uns sunt förnuft – vet däremot att det inte räcker. Så vad gör många i den här situationen? Jo, de genar över rabatten. Ingen gjorde det när jag tog bilderna, men fotspåren i jorden visar det är väldigt vanligt:

20171001_13381620171001_133838

En kompetent planerare hade tagit till sig och insett sitt misstag, och sedan tagit bort både kuren och rabatten. Det är viktigt att få bort sådana flaskhalsar eftersom de dels orsakar frustration och dels utgör en säkerhetsrisk pga trängsel intill spår där tåg kan passera i hög fart. Den mest uppenbara lösningen hade varit att bara asfaltera över allt, och det är någonting man rimligtvis hade upptäckt redan innan stationen öppnades.

Men nu handlar det ju om SL, och då blev det denna ganska väntade lösning:

SicklaStn1.jpg

SicklaStn2.jpg

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: om SL behöver lite hjälp är det bara att höra av sig. Jag ställer gärna upp och jobbar några timmar gratis med att ta fram lösningar på dylika problem.

Minska trängseln i t-banan?

Socialdemokraterna i SLL vill enligt en artikel i Stockholm direkt förbättra tillvaron för resenärerna i tunnelbanan. Det tycker jag låter som ett lovvärt initiativ. Inte minst med tanke på att jag är en av de dessa resenärer.

Vi vet väl alla hur det är i rusningstid. Överfulla tåg, fullpackade perronger, folk som krockar i spärrarna, och så vidare. Trängseln är ett problem.

Dessvärre är jag inte säker på att S faktiskt förstår problemet. Lösningarna tyder i alla fall inte på att de gör det. Det handlar nämligen inte bara om trånga vagnar, utan om hela systemet.

Bland S föreslagna åtgärder finner vi dessa:

  • Långa tåg hela tiden.
  • Tidigarelagd byggstart för röda linjens nya gren.
  • Bättre information om trängseln.
  • Införande av pendlarbussar.

OK. Långa tåg är en bra idé eftersom vi ändå slagit i taket för turtätheten. Däremot är jag inte så säker på att det faktiskt är ett problem. De tillfällen då jag råkat ut för korta tåg i rusningstid är lätt räknade.

Tidigarelagd byggstart för röda linjen? Ja, det kan nog göra en del. Förutsatt att man håller fast vid att inte dra den via getingmidjan Slussen – Gamla stan – T-Centralen.

Bättre information om trängseln? Glöm det. Alla – och med alla menar jag verkligen ALLA – som åker t-bana regelbundet och dessutom har gjort det ett tag vet att det är färre resenärer mitt i tågen än i ändarna.

BRT… äh, lägg ner bara. Kom med seriösa förslag istället för trams.

I alla fall kommer S med fyra lösningsförslag: ett på ett icke-problem, två som kanske inte ger någon förbättring och ett som är oseriöst.

Så hur gör vi istället? Först och främst måste vi förstå grundproblemet: att SL fortfarande tror att deras verksamhet är att köra bussar, spårvagnar, tåg och båtar. Det är fel – SLs verksamhet är att förflytta människor. Med hjälp av bussar, spårvagnar, tåg och båtar.

En stor del av trängseln och stressen beror på att själva miljöerna är feltänkta. Att ta sig upp och ner ur t-banan i rusningstid orsakar stress för många. Likaså att gå mellan bussar och tåg. Stressade människor slutar tänka i rationella banor som ”om jag går till mitten av perrongen får jag kanske sitta”. Man tänker istället bara ”jag ska med första bästa tåg, oavsett om folk står packade som sillar eller ej”. Delvis pga feltänkta miljöer.

Ett par konkreta förslag som skulle göra mycket mer än S hitech-lösningar:

  • Planera, konstruera och dimensionera alla stationer och bussterminaler på ett sätt som gör att det är lätt att ta sig fram till fots och byta mellan trafikslagen.
    Det innebär att man i ett tidigt skede behöver kartlägga hur resenärerna kommer att röra sig. Var konfliktpunkter kommer att finnas. Var flöden kan korsa varandra. Planera inte in hållplatslägen, spärrar, och liknande innan detta är gjort.
  • Se till att så tidigt som möjligt separera in- och utpasserande.
    Man kan inte räkna med att trafikanterna själva ska avgöra vilken väg som är bäst att ta. De/vi måste ledas. Dubbelriktade spärrar = fri trafik och fri trafik fungerar inte i verkligheten. Varför är det annars lag på att köra på höger sida på svenska vägar, tror ni?
  • Ta bort onödiga hinder.
    Det gäller främst på spårvägslinjerna, som Tvärbanan. Så länge det inte finns spärrar för att komma in på plattformarna behöver man inte heller hägna in dem med räcken. Det skapar bara fler konfliktpunkter. Men det gäller även gestaltning och dekorationer. Planteringar och blomkrukor kan se trevliga ut, men de får inte blockera flödena. Och man kan inte tänka på hur många som kan passera en viss punkt på ett dygn, utan man måste tänka på hur många som kan passera inom loppet av kanske en halv minut (folk kliver av en buss eller ett tåg).

”Men vi kan ju inte bara bygga om alla stationer”, hörde jag kanske någon tänka?

Nej, men vi kan se till att ha det här i huvudet när vi bygger nya. Se till att alla nya stationer har entréer i båda ändarna av perrongerna och på mitten. Det är nämligen det som är orsaken till att det är fullt i ändarna av tågen: det är där entréerna finns. (Se Gullmarsplan – entré i EN ände.) Befintliga stationer kan dels planeras om (enkelrikta spärrarna för att tvinga folk att ta vägar där de inte möts) och dels byggas om i de fall att biljettkurerna och rulltrappor är felplacerade i förhållande till varandra.

Det här tänker jag på dagligen. Jag åker till och från Rådmansgatan varje dag. Den är ett skolboksexempel på de missar som finns i dessa miljöer.

Stationen i sig är inte så hårt belastad. En bråkdel av resenärerna på Hötorget som jag åkte till/från fram till för några veckor sedan. Rådmansgatan är däremot felplanerad. Rulltrappan upp från perrongen och biljettkuren ligger på samma sida av biljetthallen. För att göra det värre går det bara att använda de 3-4 spärrar som ligger närmast biljettkuren för inpassering, samtidigt som de är dubbelriktade. Så folk som ska in genom spärrarna krockar med folk som ska ut, eftersom de som ska in inte kan använda några andra spärrar samtidigt som det är den naturliga vägen att ta för de som ska ut. Det blir konflikter hela tiden.

Så nej, jag tror inte att realtidsinformation som upplyser folk om att det finns platser i mitten av tågen kommer att minska stressen nämnvärt. Det är viktigare att SL börjar fokusera på de miljöer trafikanterna måste passera för att ta sig till och från tåg och bussar.

Och ta gärna bort spärrarna helt.

Sickla station stänger för ombyggnad

OK, rubriken är inte helt sann. För det första finns det mig veterligen inget beslut om att stänga Sickla station för ombyggnad, och för det andra är det inte möjligt att stänga stationen så länge den inte har öppnat. Men jag misstänker att det kommer att jobbas lite där framöver.

Varför? Ja, därför att SL i vanlig ordning tycks  ha glömt bort en sak när de planerat: resenärerna. Eller i alla fall hur resenärerna ska ta sig till och från tåg/spårvagn (eller mellan dessa).

20171001_133755.jpg
Det första man möts av när man kliver av spårvagnen är då denna trånga passage. På ena sidan en mur, på andra sidan Saltsjönbanans spår, och längst bort en väntkur av något slag.

20171001_141108.jpgKanske tre (eller två och en halv som på bilden) personer kan passera i bredd här. Det blir nog jättetrevligt en vintereftermiddag när det är mycket folk och fullt av is, samtidigt som Saltsjöbanan kommer rullandes på spåret till höger i bild.

20171001_133816.jpg
Som tur var finns det en del utrymme mellan kur och mur. Men för att ingen ska få för sig att sabotera planerarnas master plan (som alltid tycks fokusera på nyckelord som ”gå runt”, ”omväg” och ”hinder”) har man valt att anlägga en rabatt där. Notera fotspåren i jorden – fast stationen inte har öppnat för ordinarie trafik ännu.

20171001_133838.jpg
Och för att ingen ska snedda över båda rabatterna har man satt upp ett räcke. Som även fyller funktionen att hindra alla flyktförsök för de som av misstag råkar gå på fel sida av kuren när de ska till Tvärbanan.

Så, ett litet tips så här i elfte timmen: ta bort rabatterna, ta bort kuren, och vidga denna flaskhals en aning. Det kommer inte att göra någon jättestor skillnad, men lite stress och frustration kommer SL i alla fall att bespara sina resenärer.

Även mellan Tvärbanan och Saltsjöbanan tycks man vilja stoppa flödena.

20171001_141123.jpg
Givetvis med SLs signum: ett räcke. Så fort man hittar någon form av nivåskillnad heter standardlösningen ”räcke”. Det spelar ingen roll om nivåskillnaden är en meter eller en centimeter. Det ska dit ett räcke. Som folk ska gå runt. För folk gillar ju att gå runt. Speciellt när de egentligen bara tänker på att de ska hinna med ett tåg eller en spårvagn.

20171001_141132.jpg
Som du kan se är det jättestor skillnad mellan höjden på perrongens delar. Minst en decimeter. Men det fanns inte plats att installera en hiss där så det blev ett räcke.

20171001_141234.jpg
Sett från andra hållet och lite längre bort är nivåskillnaden ännu större. Säkert 20 cm. Så högt att de faktiskt fick plats med en trappa (syns dock bara på föregående bild).

Även här skulle jag gärna ge SL ett litet tips: ta bort räcket och ersätt med trappsteg hela vägen där det finns utrymme för det. Ska man byta från Tvärbanan till Saltsjöbanan vill man inte behöva springa runt. Speciellt inte eftersom de trånga passager som finns förmodligen kommer att vara igenkorkade av människor som står och väntar på tåget åt andra hållet.

Någon annans fel. Alltid någon annans fel.

Jag är väl sist på bollen som vanligt som kommenterar en mer än tre veckor gammal artikel, men jag blev så arg av att läsa den att jag måste skriva av mig. Det handlar om hur en av grundarna till Kartellen försöker lägga ansvaret för förortens problem på Alliansen. Eller Alliansens skattesänkningar, rättare sagt.

För att sammanfatta det hela beror problemen i förorten på att Alliansen sänkt skatter för att bekosta olika avdrag, vilket urholkat det sociala skyddsnätet. Tydligen har det även lett till att lärare och andra sökt sig till andra kommuner vilket försämrat undervisningen. Osv.

Bull. Shit.

Den här artikeln är typisk på flera sätt. Dels är den typisk för Aftonbladet kultur som gillar att ta in sådant som gör gällande att allt är borgarnas fel. Dels är den typisk för många kriminella som alltid lyckas landa i slutsatsen att det inte är deras eget fel att de blivit kriminella. Det är någon annans fel. Alltid någon annans fel.

Hört den visan förr? Det har jag.

Så låt oss nu ta en titt på det här. Förorten har haft problem med kriminalitet och fattigdom i många år. Inte bara år, utan decennier. Problem som fanns där långt innan begreppet ”Alliansen” ens existerade. Jag har själv sett en del av dessa problem på nära håll eftersom jag växte upp i Alby och sedan Tumba.

Men enligt Carmona beror de problem som funnits i förorterna sedan 60-talet alltså på att Alliansen mellan 2006 och 2014 sänkte en del skatter. Intressant vinkling. För annars har väl landet regerats av sossarna större delen av tiden de senaste 50 åren? Och dessutom är väl de kommuner med störst sociala problem i regel styrda av sossarna på kommunal nivå? Som beslutar om skatter och hur mycket som ska satsas på skolor och liknande? Så om Carmonas hypotes inte håller, vems är då felet?

Svar: Carmonas.

Inte allt, så klart. Men han har en del i skulden. Han, liksom så många andra kriminella. De, och ingenting annat, är vad som har förstört förorten. Bit för bit och över lång tid har de förstört förorten. För även om förorten ofta fungerat som en uppsamlingsplats för fattiga människor leder inte fattigdom automatiskt till kriminalitet. Jag blev inte kriminell. De flesta av mina vänner blev inte heller kriminella. Det är nämligen ett val man gör. Aktivt. Det kräver t o m en del ansträngning. Sedan kan det givetvis finnas fler faktorer som påverkar, vilket Carmona tar upp. Fattigdom, trassliga familjesituationer, osv. Plus att man i den ålder då man gör valet att bli kriminell inte har det bästa omdömet. Man är ju ett barn, och det verkar ju så häftigt att vara kriminell. Men jag hade många kompisar med trassliga familjeförhållanden och som även var relativt fattiga. Utan att de blev kriminella. Däremot kommer jag ihåg att flera av de som blev kriminella kom från ganska bra uppväxtmiljöer. Hyfsad ekonomi, hela familjer, uppväxta i radhus/villa. Varför? Jo, för att de valde kriminaliteten. Jag kommer till det längre ner.

Hur som, ”vi har ju ingen lokal”-förklaringen kan godtas från tonåringar som börjar ångra sina val. Den godtas inte från en 44-åring.

I den åldern ska man ha insett att man valde fel bana, och att det till syvende och sist var egna val och beslut. Att man själv bär skulden och inte kan skylla sina val på någon annan. Men det gör inte Carmona. I hans ögon är det borgarnas fel. Och han försöker även ursäkta kriminalitet med fattigdom och att folk tvingas bli kriminella för att överleva. Ärligt. I Sverige? Hur många tror på allvar att det i Sverige finns livsstilskriminella som är kriminella för att få mat på bordet? Att de stjäl, rånar och säljer droger för att inte svälta ihjäl? Tror du på det? Jag gör det inte.

Min erfarenhet är snarare att de livsstilskriminella gör det för att kunna köra en bil för 700 000:-, med en klocka på armen värd 100 000:- och en storbystad tjej med trasig självbild och smak för häftiga killar bredvid sig. Plus kanske ett par av hennes kompisar i baksätet. (Och någon rival i skuffen…) Annars har jag svårt att förstå tanken bakom t ex Arlandarånet. Vadå, de gjorde det för att de höll på att svälta ihjäl, eller? 44 miljoner, delat på vadå, 4 pers? 11 mille i var får man många paket snabbmakaroner för, och då slipper man ju givetvis svälta. Långsiktig planering och mer glamouröst än att råna en varutransport från Findus?

OK, jag ska sluta raljera nu. Men vad jag vill ha fram är att artikeln i Aftonbladet kultur är rent skitsnack. Förorten hade problem med kriminalitet långt innan det fanns RUT-avdrag. Det vet Carmona. Nu fick han en chans att nå ut via en kvällstidning. Men då visade han bara att han ingenting har förstått.

Väldigt synd, tycker jag. Han hade chansen att vinna respekt hos människor som själva förtjänar respekt men han brände den.

Tips: ta ansvar. Sluta skylla ifrån dig. Det är sådant som vinner respekt hos människor som förstår vad ordet betyder.