Rätt och fel, Mona

Nu är jag här igen, fast jag borde göra någonting annat. Hur som helst, ett par tankar om regeringens första år vid makten, och Sahlins uttalanden om den politik som förs:

Moderaterna är inte längre något generellt skattesänkarparti. Den politik som nu förs handlar egentligen bara om en sak, nämligen att finansiera borttagandet av fastighets- och förmögenhetsskatter. I princip alla avgifts- och skattehöjningar (nu senast koldioxidskatten), åtstramningar och andra försämringar som har presenterats det senaste året har till syfte att finansiera ett fåtal gigantiska sänkningar på annat håll. Sänkningar som inte kommer särskilt många till gagn. Man har valt att ta bort skatter och avgifter som står i proportion till inkomst och förmögenhet, för att ersätta med fasta avgifter som inte gör skillnad på fattig och rik.

Så Mona Sahlin har fel. Politiken är inte till för de som redan har jobb. Många som har jobb kommer att förlora på politiken. De sänkningar som man talar om kommer för de flesta att ätas upp av ökade utgifter på annat håll.

Det handlar alltså främst om politik för en ganska liten minoritet av hyfsat rika och bemedlade människor. Inte för alla som har jobb och någorlunda bra inkomst.

Och Reinfeldt, tror du verkligen att det rekordlåga stödet för ditt parti bara är en tillfällig nedgång? Eller är det följden av att allt fler av de som för ett år röstade på er nu inser vad ni egentligen står för, och att ni är brända för många år framöver?

Jag vet inte. Men jag vet att förtroende och tillit tar många år att bygga upp, men bara något ögonblick att rasera.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.