Att ett helt land tas som gisslan är hela världens problem

Nu talas det om ”lugn” i Burma och landets största stad, Rangoon.

Lugn? Ja, det är ju en av fördelarna med total diktatur. Man behöver inte oroa sig för att lokalbefolkningen ska föra en massa väsen. I civiliserade länder finns det alltid en massa knöliga rättssystem som sätter P för den effektiva rättsskipning som kulor, batonger och tårgas innebär när de kan användas obegränsat.

Och visst är det bra att vi får se ett ”speciellt sändebud” från FN på plats. Som ska tala de elaka generalerna i juntan till rätta. Det hjälper säkert. Och visst har vi varit duktiga som sprungit omkring i röda tröjor på olika håll i världen. Sådant tror jag har jättestor inverkan på de antidemokrater som styr Burma. ”Aj fanken, jag hörde att uppemot FEMHUNDRA röda tröjor siktats bara i Solna idag. Bäst vi avgår, och lämnar över makten till folket. Tröjorna kommer att bli vår död.”

Världen, med FN som samordnare, visar sin vanliga handlingskraft när det gäller att få ordning på ett läge som detta – Ingenting händer. Som vanligt.

Ja, som vanligt kan man snacka om att det är en intern angelägenhet för Burma. Att omvärlden inte ska lägga sig i hur ett land styrs och förvaltas.

Bullshit, säger jag. Att en samling höga officerare, med väpnade styrkor som verktyg, tillåts ta en hel nation som gisslan är inte förenligt med en modern värld som den vi förutsätts leva i. Ja, jag anser att omvärlden har en skyldighet att ingripa militärt när övergrepp som de i Burma sker. Inte bara där.

Invadera, ställ de ansvariga inför rätta, och straffa dem sedan på lämpligt sätt. Dvs brutalt och våldsamt, som avskräcker andra potentiella diktatorer från att ta chansen i framtiden.

Och upprepa sedan processen med de enskilda soldaterna i landets armé. Just den punkten anser jag vara viktig. Visserligen tycker många att det ju bara handlar om soldater som ”lyder order”. Men ansvaret för demokratin ligger hos alla. Även hos den enskilde soldaten. När ens befäl beordrar en att angripa de människor som man egentligen är satt att skydda, måste man inse att det är läge att bryta mot sina order, och vägra att utföra dem. Det är så revolutioner startas, men det är även så demokratier uppstår ur diktaturer. Genom att enskilda människor säger ”stopp” och ifrågasätter vad de gör.

Så därför måste de enskilda soldaterna lära sig att de har ett personligt ansvar för de övergrepp de är delaktiga i. Och att de därmed ska straffas för dessa.

Nu ligger kanske bollen hos de enskilda soldaterna i Burmas försvarsmakt. OK, egentligen ligger bollen hos omvärlden. Men eftersom ingenting kommer att hända i FN, mer än att man kanske ”fördömmer” juntans agerande (oj vad de kommer att bry sig) och sedan hänvisar till folkrätten och fastslår att ett ingripande inte är OK, kan man bara hoppas att det finns modiga revolutionärer i Burma.

Någon mer än jag som anser att FN har spelat ut sin roll?

Annonser

3 responses to “Att ett helt land tas som gisslan är hela världens problem

  1. Helt rätt.
    /D

  2. Även om ett reformerat FN kan tyckas långt borta, så tror jag att det definitivt är bättre med det försök till demokratiskt världssamfund som det från många länders sida står för idag.

    De antidemokratiska krafterna även inom FN kommer inte att kunna hålla för alltid.

    Jag håller med dig om att Vi måste gå in med starka medel. Kanske skulle faktiskt en total åtstramning av handeln kunna få vågen att väga över helt… så att den revolutionära anda du efterlyser bryter ut.

    Problemet är förstås otroligt svårt och egentligen vill inte jag påstå att jag har nåt svar. Men FN kan vi inte ge upp hoppet om. (däremot kanske andra instanser; EU ch Nato etc… utgöra ett komplement till den tröga kolossen… jag tror knappast att Kina och Ryssland kommer att motsätta sig detta med våld!)

  3. Knappast skulle en militär intervention skulle lösa problemet… Det lyckades ju inte ens i Irak trots att deras militär var helt förstörd. Burmas är intakt och i toppform – i praktiken det enda som fungerar i landet.

    Enda lösningen på konflikten är att soldater börjar desertera. Det är det sätt som militärregimer faller på. För att det ska ske behövs långvariga protester – alla soldater har familjemedlemmar utanför militären och när de inser hur impopulära de är och att deras framtid är hotad om de satsar på juntan kommer de att börja byta sida.

    Västvärlden kan kanske i nån mån påskynda denna process genom mera sanktioner, men logiken bakom detta är rätt brutal: genom att förstärka folkets lidande (det är vad sanktioner mot en diktatur åstadkommer) kanske man kan väcka soldaters medlidande.

    Att däremot på olika sätt visa demonstranterna att världen stöder dem kan ha stor betydelse. Därför Försöker ju juntan att hindra människorna att få veta om det genom att stänga ner internet osv.