Stockholm vill växa

Idag kunde jag glädjas åt en ovanligt balanserad och bra artikel i SvD om Stockholms utveckling. Istället för den vanliga dosen av subjektivt tyckande där olika förståsigpåare uttalar sig om huruvida Stockholm blir fulare eller vackrare var det en ganska torr men faktaspäckad artikel om vad som är på gång.

Jag är inte odelat positiv till utvecklingen, ej heller är jag odelat negativ. Vissa saker ser bra ut, vissa saker kan göras bättre. Vad jag dock saknar i denna artikel är analyser av hur Stockholm kommer att fungera i framtiden. Det är nämligen det som är det viktigaste i detta sammanhang, dvs hur staden kan svälja och underhålla ett visst antal invånare, arbetare och besökande. Givetvis är det viktigt att staden även i fortsättningen är vacker, men det är faktiskt någonting subjektivt. Det jag tycker är vackert tycker någon annan är fult, och vice versa. Den som tror att skönhet är ett absolut begrepp vet inte vad skönhet är, anser jag.

Stockholm är en stad i tillväxt. Om staden ska kunna fortsätta att växa, och samtidigt byggas till en miljövänlig stad, innebär det att den måste förtätas. Förtätas ordentligt. Att ha ”gröna kilar” och parker överallt innebär inte att staden blir mer miljövänlig. Tvärtom, sådan planering ökar bilberoendet och gör att större ytor måste tas i anspråk för att bygga vägar.

En stad där folk bor tätt, och kan gå eller cykla när de ska någonstans istället för att åka med någonting motordrivet (det inkluderar även tåg) minskar däremot utsläppen. Samtidigt ökar det livskvaliten. Och det finns gott om plats innanför tullarna, eller precis utanför, där folk som jag föredrar att bo.
Vi kan bygga en riktigt funktionell och trevlig stad, om vi är villiga att slakta en del heliga kor. Skyskrapor är i mina ögon vackra, i andras ögon ser de hemska ut. Andra tycker att igenvuxna ödetomter är vackra, medan jag anser att de bör bebyggas bums. Alla uppskattar inte samma sak i fråga om estetik och skönhet, så enkelt är det. Och det får vi respektera. Däremot är det ett absolut faktum att tät bebyggelse innebär kortare avstånd och restider. Och då vinner skyskrapan och höghuset över den gamla typiska Stockholmslimpan med 3-4 våningar.

Skyskrapor kommer att synas i stadens skyline. Det är helt sant. Är detta någonting negativt? Jag tycker att det är en smaksak. Det finns ingenting som säger att stadens skyline MÅSTE domineras av just kyrktorn, skyskrapor eller minareter. Jag tycker inte att någonting behöver dominera, det blir trevligast med en blanding av allt. Många organisationer tycker dock att skyskrapor per automatik förfular. Organisationer som Samfundet S:t Erik, t ex.

Låt dig för övrigt inte luras av vad olika grupperingar tycker om staden. Samfundet S:t Erik är ett bra exempel på detta. Denna sammanslutning av välbärgade innerstadsmänniskor vill ge sken av att värna om Stockholms skönhet. Dock är de konsekvent emot allt som innebär ny bebyggelse i innerstan, eftersom de inte vill att innerstadens folkmängd ska öka. De har en dold agenda, alltså. Lika skeptisk bör man vara till Skönhetsrådet och Stockholms Stadsmuseum. Samfundet S:t Erik står bakom båda dessa organisationer och såg till att de bildades i början av förra seklet.

Detta ger Samfundet S:t Erik ett par extra språkrör, som bidrar till att sprida Samfundet S:t Eriks åsikter och idéer om hur staden (inte) ska utvecklas. Tyvärr känner ganska få till detta, och tror att det är tre separata organisationer utan inbördes koppling till varandra.

De som säger sig värna om stadens skönhet har kanske en dold agenda. Var kritisk och ifrågasättande.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.