Miljonprogrammet 2.0

Jag fick mig en liten sightseeingtur i stadens nordvästliga förorter idag, när jag tog vägen förbi IKEA i Barkaby när jag skulle hem från dagens seminarium. Det byggs ju i hela Stockholm nu, vilket i sig är bra. Mindre bra är hur man gör det, och hur mycket det visar på ”vår” (läs: stadsplanerarnas och byggherrarnas) oförmåga att lära av våra tidigare misstag.

Jag växte upp i miljonprogrammets Alby. Då, dvs på 1970-talet, var det ett jättebra område. Precis som alla andra nybyggda förorter, till skillnad från den muggiga innerstadens mörka kyffen. Eftersom man trodde sig ha ett vinnande och allenarådande recept på framgång byggde man det mesta enligt ungefär samma mallar och riktlinjer. Har man sett en miljonprogramslägenhet har man sett alla.

Det var då. Idag anses miljonprogrammet med sina uppbrutna kvarter, låga servicenivå, och enahanda arkitektur vara ett stort misstag. Det gick utför under 70- och 80-talet, och miljonprogrammet dalade i popularitet. Men så hittade man ett nytt framgångsrecept i början av 1990-talet. Nämligen nyfunkisen. Hus med lite roligare arkitektur, men med ganska kantiga och raka linjer. Funktionalism var ledordet, och man kan se det som att vi dammat av den gamla funkisen och moderniserat den.

Man byggde en del nya hus och områden under 1990-talet. Allt enligt nyfunkisens idéer. De blev snabbt populära, trots att man i viss mån upprepar samma misstag som gjordes under miljonprogrammets framväxt. Bland annat har man funktionsseparerat, med bostäder på ett ställe, butiker/shopping på ett annat och arbetsplatser någon annanstans. Men det ansåg man sig kunna leva med, eftersom nyfunkisområdena var en frisk fläkt efter den gamla betongbrutalismens dagar.

Nu har Stockholm fått upp farten, och det byggs bostäder som aldrig förr. Både nära stan och längre ut. Allt (med undantag från några renodlade upprepningar av miljonprogrammets misstag) byggs enligt nyfunkis, som fn anses vara ganska bra och i viss mån nyskapande. Dessvärre bygger man fortfarande enligt förortsstruktur med uppbrutna kvarter, långa avstånd, ocentrala lägen, och man funktionsseparerar också. Bara bostäder, bara arbetsplatser, bara butiker, etc.

… Ja, du förstår kanske vart jag vill komma? Jo, precis:

Välkommen till miljonprogrammet 2.0.
(Om 20 år har vi insett vårt misstag, och kan börja fokusera på att göra nya.)

Annonser

One response to “Miljonprogrammet 2.0

  1. Bra skrivet! Men nyfunkis börjar bli riktigt tjatigt. Jag skulle vilja se lite arkitektur där man blandar gammal stil med ultramodernt, men naturligtvis i kvartersstad 😉