Stressade cyklister vs aningslösa flanörer?

Aftonbladet skriver om hur våren lockar fram cyklisterna, och detta gör trafiksituationen mer riskfylld. Cyklister som bryter mot trafikregler, cyklister som krockar med fotgängare, och cyklister som cyklar på gångbanor och trottoarer. Det är en sida av problemet, nu tänkte jag gå in på samma fråga från en året-runt-cyklists perspektiv.

Jag vill dock börja med ett litet påpekande – jag har som cyklist inget ansvar för andra cyklister. Så fort jag påtalar hur svår trafiksituationen i Stockholm är för den som cyklar dyker det upp någon idiot som undrar vad ”vi” (cyklister som ”grupp”) i gengäld tycker om att vissa av ”oss” bryter mot trafikreglerna. Så försök nu att förstå det, cyklister har som grupp inget kollektivt ansvar. Lika lite som fotgängare eller bilister har något slags kollektivt ansvar för vad andra fotgängare eller bilister gör i trafiken. Om du skriver en kommentar som visar att du trots denna förklaring inte begriper detta, kommer den att tas bort. (Eller rättare sagt ersättas med en förklaring liknande den ovan.)

OK, on with the show. Nu börjar folk ge sig ut och cykla, medan bilen får stå i garaget. Det är bra. Jättebra, t o m. Att göra det valet innebär att man bidrar till en bättre miljö i staden, och lever mer hälsosamt. Mindre bra är dock att man som ovan cyklist tror att man fortfarande ska följa samma regler som fotgängarna. Att man får cykla på trottoarer, mot trafiken, mot enkelriktat, mot rött, osv. Det är helt fel. När du cyklar ska du följa samma regler som mopedister, knuttar, bilister och liknande. Rött ljus innebär stanna. Rund röd skylt med gult horisontalt streck innebär infart förbjuden. Rektangulär blå skylt med lång vit pil som pekar åt höger eller vänster innebär enkelriktad gata. Du ska som cyklist följa dessa regler, det är inte mer med det.

Jag cyklar själv året runt. Sommartid (liksom vår och höst) väljer jag cykeln som transportmedel när det är möjligt. Jag följer trafikreglerna. Dels för att jag inte har lust att pynta upp till ett par lax i böter för att jag kört mot rött eller mot enkelriktat. Men främst därför att jag inte vill utsätta mig själv eller andra för faror. Av samma anledning cyklar jag aldrig på trottoarer. Man får inte, och man ska inte, punkt slut. Tyvärr känns det ibland som om jag är i minoritet. Jag ser direkt vilka cyklister som är ”pålitliga”. De är oftast cykelbud* eller i alla fall lite mer vana cyklister, som ofta har väl underhållna cyklar av hyfsad kvalitet (mtb med slicks, racers, fixies, etc) och alltid använder hjälm.

Lika lätt är det att se vilka som är potentiella risker, vilka som förr eller senare kommer att ställa till med olyckor. De vinglar ofta omkring utan hjälm, vanligtvis på rostiga gamla touringcyklar eller överkittade Biltema-hojar. Kronan-cyklar och designer-hojar á la Okee är också vanliga i den här gruppen. De har sällan uppmärksamheten på vägen, utan sitter hellre och fipplar med mp3-spelaren eller mobiltelefonen. De skiter i (eller är inte medvetna om) trafikregler, och cyklar konstant mot rött (svårt att se ljuset när man har ögonen på mobilen), mot enkelriktat, på trottoarer/genom folksamlingar, osv. Dessa cyklister är riktigt farliga, så se till att memorera beskrivningen och hålla ögonen öppna så att du ser dem – De ser nämligen inte dig, inte förrän det är för sent och ni båda ligger där.

Så, nu till det första. Folk tror i allmänhet att det är de fort cyklande cykelbuden och vana cyklisterna som är problemet. Det stämmer inte. De/vi har koll på situationen. Vi ser er som färdas med apostlahästarna. Jag ser mamman med barnvagnen när hon går på trottoaren intill cykelbanan. Jag vet precis när hon är på väg att kliva ut i cykelbanan utan att inse att det faktiskt är ett körfält för ett annat trafikslag. Därför plingar jag i god tid, och jag gör det flera gånger, så att mamman med barnvagn inte kliver ut framför mig. Jag börjar även bromsa så att jag hinner stanna till, om hon inte hör mitt plingande i tid. När jag susar förbi henne tycker hon att det är farligt med alla dessa cyklister som kör så fort utan att se sig för. Att cykelbanan är avsedd för just cyklister på cyklar, och inte allt som råkar ha hjul men sakna motor, inser hon oftast inte. Där har vi problemet, fotgängare respekterar sällan cykelbanorna, och det är först när någonting händer som man som fotgängare inser att det är farligt att kliva ut i en cykelbana utan att se sig för – fotgängare ser i allmänhet de cyklister de inte behöver oroa sig för, medan de missar de farliga och ovana cyklisterna.

Cykelbanorna kom faktiskt till för att man vill separera trafikslagen. Att låta cyklister och fotgängare dela på utrymmet, som på gågatan över Götgatspuckeln, är fullständigt vansinnigt. Lösningen var då att anlägga cykelbanor och gångbanor sida vid sida. Tanken med dessa är att man ska cykla på cykelbanan, och gå på gångbanan. Det skulle fungera om folk respekterade dessa fält. Men nu gör folk inte det. Ett problem som främst ligger hos samhället.

Så hur löser vi detta problem? Polisen är i Stockholm väldigt bra på att jaga trafiksyndande cyklister. För bra. Så bra att cyklister i allmänhet tappar respekten och förtroendet för polisen och samhället, eftersom polisen aldrig gör någonting för att göra situationen säkrare för cyklister. Cykelbanorna i staden kan helt riskfritt användas som parkeringsplatser, lastzoner, taxistolpar, gångbanor, osv, eftersom polisen aldrig någonsin lappar eller forslar bort de fordon eller föremål som ställs i dem. Varför?

Gångtrafik förbjudenVi måste alla inse att cyklar är ett eget trafikslag, och som sådant ska behandlas likvärdigt med fotgängare och motorburen trafik. Det förutsätter att samhället både ställer krav, och försöker underlätta för cyklisterna. Folk måste lära sig att man faktiskt cyklar i en cykelbana, och att det då inte är OK att använda den som någonting annat. Och stadens flanörer måste lära sig att det är lika farligt att kliva ut i cykelbanan som i gatan, man kan och kommer förr eller senare att bli påkörd om man har för vana att göra det.

Och framför allt – Samhället och massmedia måste sluta att skuldbelägga cyklisterna för allt som händer där cyklar och cyklister är inblandade! Alla som rör sig i trafiken har ett ansvar för sin egen säkerhet, sluta skylla på andra.

Kräv att cyklisterna följer reglerna och använder cykelbanor och cykelfält. Men gör det samtidigt möjligt för oss att göra det. Se till att rensa cykelbanorna från parkerade bilar, och bötfäll de fotgängare som utan att tänka sig för promenerar rakt ut i dem. Att man går till fots är ingen ursäkt för vårdslöst trafikbeteende.

* Cykelbud har, trots vad bilburne medelsvensson ofta tror, bra koll på trafiken. De cyklar fort, de tar risker, men de är proffs ut i fingerspetsarna. De kan bedöma situationen på ett ögonblick, eftersom de ofta cyklar en längre sträcka på en dag än medelsvensson cyklar på ett helt år.

Annonser

15 responses to “Stressade cyklister vs aningslösa flanörer?

  1. @gsmurfen: jag håller med dig om det mesta, bra skrivet! Men fotgängare har väl företräde även på cykelbana? Sedan är jag också tveksam till att trafikseparering (SCAFT-tänk) är lösningen, jag tror mer på trafikintegrering (gårdsgator etc) i tät stadsmiljö.

  2. Per Danielsson, Malmö

    Idag körde jag hem från skolan i lunchrushen. Det var härligt, det gick fort och jag ska medge att jag inte är den ärligaste när det gäller lagar. Jag bryter mot dem hela tiden, men jag bryter mot dem med ”sunt förnuft”. Jag tittar mig alltid omkring och om jag känner att det är säkert att korsa en hellinje eller cykla för rött så gör jag det. Om jag cyklar på gågatan cyklar jag där det ter sig vara minst folk. Man borde uppmärksamma allt omkring en som cyklist, vilket många ovana cyklister tyvärr inte gör.

    Dessutom tror jag att folk i Stockholm har en helt annan inställning till cyklister än vad man har i Malmö. Här känner jag att bilisterna och cyklisterna samarbetar med varandra. Om man t.ex. ska över andra sidan gatan via en övergång brukar bilisterna oftast stanna och släppa fram en.

    Hur som helst, jag håller med dig på många punkter. Men som ”van cyklist” måste man bryta mot lagarna om man vill kvickt fram.

  3. En cyklist på gågatan kryssar uppmärksamt fram mellan fotgängarna. En fotgängare i cykelbanan har inte den blekaste aaaaaning om att där överhuvudtaget bedrivs trafik. Detta är den ena skillnaden. Den andra är att det går 1 av den förstnämnde på 100 av den sistnämnde.
    Själv har jag inte rört cykeln på 2 år nu och kör bil vart skall. Alla resor sker numera på utrullade röda mattor istället för spikmattor och inte spår av cyklistens Kafkavärld behöver jag längre störa mig på – rekommenderas varmt!

  4. Straight up! kronancyklister, söndagscyklisterna och andra cykeltraktorer är de verkliga problemen. Jag cyklar in från förorten till mitt arbete i stan och har gjort så till och från i 15år, jag kör jävligt fort och hårt men alltid enligt trafikreglerna och jag har aldrig råkat ut för ett tillbud!

  5. Bra skrivet! Men Johannes, inte har gående företräde i cykelbanan om det inte råkar finnas ett övergångsställe just där (vilket det oftast inte finns). Cyklisterna får oftast ta all skit, men tyvärr har man bara slängt in det trafikslaget mellan gående och bilister utan att ge det rätt utrymme. De som har minst respekt för regler i trafiken är fotgängarna.

  6. Vad Per Danielsson säger stör mig faktiskt, det skall väl inte spela någon som helst roll om man är bil eller cyklist när det kommer till att dra över heldragen linje eller köra mot rött.
    ”Men som “van cyklist” måste man bryta mot lagarna om man vill kvickt fram.”
    Ska jag då som ”van bilist” bryta mot lagarna bara för att tjäna en halv minut? Upprörande för att beskriva det milt. Jag har inte kört vidare mycket i Malmö, dock har jag kört en hel del i Lund med omnejd och där uppfattar jag det mest som att cyklisten alltid tycker att han har rätt, det genas upp på trottoaren när det blir rött, för att cykla över _övergångsstället_ och sedan köra ner på gatan igen. Som fotgängare är det ett helt mysterium när det kommer till gågata/cykelgata, om man befinner sig på rätt sida så kommer det ofelbart komma en cyklist framifrån och en mötande bakifrån en vid någon punkt under en vecka och båda anser sig äga hela avsnittet. Då hör man ett pling bakifrån och sen kablam, påkörd på gågatan. Tack för mig, fö var det riktigt bra skrivet men jag tror nog att alla borde bli bättre på just sin del 🙂

    Kommentar: Nej, lagar och regler ska tillämpas konsekvent. Jag kan för min egen del i och för sig kringå vissa felkalibrerade rödljus som inte känner av cyklar genom att kliva av och leda/bära cykeln förbi, tills jag kan fortsätta. Men jag skulle aldrig drömma om att köra mot rött bara för att det känns som om det är fritt fram.

  7. Nu har jag läst på (trafikförordningen 7 kap §3-4) och ni har naturligtvis rätt, gående ska hålla sig undan cykelbana, det är vårt turf. Kanske är vi cyklister onödigt ödmjuka…

  8. Johannes, med flera – problemet är inte att det saknas lagar, eller vad lagarna säger. Utan problemet är att polisen inte upprätthåller lagarna. Som fotgängare kan man i Sverige bete sig princip hur dumt och vårdslöst som helst i trafiken. För oavsett vad som händer så hamnar alltid ansvaret hos någon annan. Rusa ut i gatan och bli påkörd, och det är bilisten som torskar. Kliv ut i cykelbanan och bli påkörd, och det är cyklisten som åker dit.

    Jag förstår faktiskt att så få cyklister respekterar lagarna, för de verkar ju bara till vår nackdel. Om samhället och polisen visade att även cyklister tas på allvar tror jag att attityden skulle förändras. Men så länge bilen är norm kommer det inte att ske.

  9. Bengt Klingvall

    Jag bor själv vid Sveavägen.Det är bara att titta ut genom fönstret så ser jag HELA tiden cyklister som kör mott rött.Vid korsningen här (Ynglingagatan) är det fina cykelbanor och reglerade ljus som gör att cyklister inte behöver känna sig hotade.Ändå verkar cyklister se rödljuset som dekoration.Finns inga trafikanter som bryter så mot regler på denna gata som cyklister,till obehag för både bilister och fotgängare.

    Kommentar: Och DÄR kom det jag väntade på, någon som pratar om ”cyklister” som en homogen grupp där det råder ett kollektivt delat ansvar för vad andra cyklister gör. Tydligen kan jag inte uttrycka mig klart nog i mina blogginlägg, eftersom folk ändå inte uppfattar det som står skrivet rakt framför näsan på dem.

  10. Fotgängare kanske HAR företräde men de tar detta företräde på lite väl stort allvar när de utan att se sig för kliver rätt ut på banan.

    Vad gäller skuldfrågan i olyckor med cyklar… Sist jag råkade ut för något var det pga att en fotgängare helt oannonserat vände sig om och klev ut framför mig. Vad skulle jag gjort, som ansvarig cyklist? Teleporterat mig till en annan plats?

    Fotgängare ÄR cyklisternas mardröm!!!

  11. De flestat cyklister uppför sg mycket väl i trafiken men det finns avarter som korsar gatorna hur de vill, cyklar mot rött och håller för hög fart. Märkligt nog är det oftas cyklister iförda cykelhjälm och detta är en koppling jag ej riktigt förstår.Detta har jag settsom daglig cyklist :
    En kvinna cyklar mot rött, tar en vänstersväng i stark trafik, utan lyse en disig morgon men hon hade hjälm??
    En man cyklar med händerna i fickorna iförd hjälm??
    En cyklist susar fram i 30 km i timmen på en cykelbana i stan iförd hjälm??
    vad är meningen med skyddet när vissa tar riktigt dumdristiga risker?

    Kommentar: Det där är bra exempel på idioter som inte hör hemma i trafiken. I deras fall är cykelhjälmen kanske fel eftersom den sätter det naturliga urvalet ur spel och på så vis saboterar evolutionen? Eller mer seriöst då, så tror jag att det handlar om nybörjare som aldrig själva varit med om vurpor eller tillbud och inte fattar att det faktiskt är allvar, att man inte kan bete sig hur som helst i trafiken.

  12. Pingback: Stockholmspolisen, gör ert jobb! « G-Svampen

  13. För cyklister och fotgängare är det viktigare att vara ödmjuk, samspela och lämna företräde än att alltid följa regler. Regler är till för att hantera konflikter, men är gatan/korsningen tom så finns ingen konflikt att hantera. Då kan det vara okej att cykla mot enkelriktat eller mot rödljus, tycker jag.

    Som omotoriserad trafikant är man smidigare och ofarligare. Om man behåller ödmjukheten så innebär det ett lite annorlunda förhållande till regler än den motoriserade trafiken.

    Eftersom cyklingen ökar starkt i Stockolm så är det många nya cyklister i trafiken, många utan körkort. Det behövs mer trafikutbildning för folk utan körkort, så att folk lär sig samspela bättre.

  14. Vad är reglerna för skyltat övergångsställe på cykelbanor?

    Jag bor vid norrmälarstrand nära Preem stationen (nedanför Kungsholmstorg). Det finns en cykelbana som går längs norrmälarstrand och precis vid restaurang Kungsholmen finns det en övergångställe över både norrmälarstrand och cykelbanan. Det är ordentligt skyltat och målat med ränder. Vid flera tillfällen så har jag gått på övergångsstället med min hund för att korsa gatan och cykelbanan för att promenera längs stranden och har blivit utskälld av cyklister för att jag inte har lämnat företräde för dom. En dam sa till och med att cyklister behöver inte lämna företräde någonstans.

    Är det verkligen sant? Varför målar man och skyltar övergångsstället om inte det finns en anledning? Vad är reglerna gällande cyklister och övergångsställen?

    Kommentar: När man cyklar gäller samma regler som för den övriga trafiken, varken mer eller mindre.

  15. ”Och DÄR kom det jag väntade på” Jag måste bla. kommentera din kommentar till Bengt Klingwall. Jag vet inte hur du själv uppfattar det du skriver rakt framför näsan men i ditt blogginlägg skriver du om fotgängare som en homogen grupp med kollektivt delat ansvar. ”fotgängare respekterar sällan cykelbanor”. En cyklist, flera cyklister. Vad jag inte vet och ev. inte du heller är om Bengt menar alla cyklister eller några cyklister. Likväl vet inte jag om du menar alla fotgängare eller några fotgängare.
    Personen ”D” gör enligt mig en förträfflig beskrivning på cykelbud och andra som har slicks på sina mtb dvs. cyklister som tror att de har koll på trafiken och allt runt omkring.
    Bara för att man har valt att lägga x-antal tusenlappar på en bra cykel eller bra verkstadsservice betyder det inte att man cyklar bättre än någon annan.
    Jag cyklar både på en carbon racer och en gammal rostig racer (olika ändamål).