von Feilitzens park?

Jag tänkte spinna vidare lite i frågan om den planerade tillbyggnaden av Riksdagshuset, nu när kampen mot övervakning och avlyssning tillfälligt fått göra ett uppehåll. (Den är inte över, om nu någon tror det.)

Fredrik von Feilitzen, medlem i Skönhetsrådet liksom i Samfundet S:t Erik, motsätter sig ju planerna på att utöka Riksdagshuset med en konferensanläggning ut mot Norrströms vatten. Då skulle nämligen en liten gräsplätt med ett par träd och en del buskar försvinna. Enligt von Feilitzen är detta en ”park” som måste bevaras. Jag tog några bilder på denna så kallade park när jag var i faggorna härom dagen:

Riksdagshuset från Norrbro
Riksdagshuset från Norrbro, och ”parken” som måste bevaras.

Riksdagshuset
Den så kallade parken ut mot Norrström. Ingen väg eller trappa synlig.

Riksdagshuset
En park utan ingång.

Riksdagshuset
Återigen, hur når man den här ”parken”?

Notera att inte en kotte använder den här ”parken”. Den har för övrigt ingen förbindelse med närområdet. Det finns – bortsett från en simtur över strömmen – bara ett sätt att nå denna ”park”, och det är genom en dörr i muren. Så hur kan man då kalla detta för park, om det är ett område som allmänheten inte har tillträde till? Har von Feilitzen med flera ens reflekterat över detta, eller rör det sig om de vanliga banala resonemangen inom skönhetsrådet och Samfundet S:t Erik, dvs att det viktigaste är att det ser bra ut (kanske t o m bara på bild), medan funktionen kommer i andra eller tredje hand? Samt att det bara är under sommarmånaderna som den här ”parken” verkligen är så vacker, medan den under årets övriga 8-9 månader bara är en plätt bestående av brunt gräs och vissna löv.

Har Skönhetsrådet ens tänkt så långt?

Det är överhuvudtaget ont om människor i dessa bilder, eftersom det knappt är några människor som rör sig just runt riksdagshuset. Området är inte designat för några större folkströmmar. Jo, mellan Drottninggatan och Mynttorget är det en hel del folk i rörelse. Men på Riksplan, som ju faktiskt är Riksdagshuset framsida är det nästan alltid dött. Jag flanerade genom den parken igår, och alla människor jag såg var på väg någon annanstans. Ingen var på väg till Riksplan, som bara var en transportsträcka. Verkligen synd, eftersom jag personligen tycker att det är en väldigt trevlig och vacker park, som skulle må bra av lite mer människor.

Att bygga den tänkta konferensanläggningen skulle binda samman Riksplan med Riksgatan (passagen mellan gamla och nya Riksdagshusen), och där skulle det finnas plats för ytterligare parklika planteringar, som man då lyfter upp till den nivå som människorna befinner sig på. Det skulle förbättra områdets funktion. Men så långt tänker man dessvärre inte inom vare sig Skönhetsrådet eller Samfundet S:t Erik, utan i dessa sammanslutningar stirrar man sig hellre blind på det som har varit, och som måste bevaras. Man missar helt framtidsperspektivet, och lämnar ett ofärdigt arv till sina barn och barnbarn.

Jag hoppas att det blir verklighet av planerna på en konferensanläggning vid Norrström. Riksdagshuset är – eller i alla fall VAR – hjärtat av den svenska demokratin. Men området är ganska människofientligt. Varför inte omforma det så att det drar till sig mer människor?

Updatering: SvD

Annonser

Kommentarer inaktiverade.