Vi uppför oss ju som boskap

”SL behandlar oss som boskap” är den ganska träffande rubriken på en artikel i SvDs nätupplaga. Den handlar om vad SvDs läsare tycker om SLs idé med ståplatser i t-banan. Tanken är att börja köra vagnar med ståplatser, för att klara den mängd resenärer som dagligen använder t-banan.

Ja, varför inte? OK, jag gillar inte just det här förslaget, men jag tycker att man kan satsa på vagnar med annan inredning och fler ståplatser. Inte enbart ståplatser. Men inte heller så överdrivet mycket sittplatser som det nu är fråga om. Att byta ut en del av sittgrupperna mot säten längs med väggarna tror jag vore en bra idé. Det ger mer kapacitet, mer rörlighet i vagnarna, men man har ändå gott om sittplatser kvar. Det är dock inte någon lösning på problemet, utan bara en dämpning av symptomen.

Så vad är problemet? Jo, att folk beter sig puckat när de åker t-bana. Ursäkta det något plumpa uttrycket, men så är det. Jag åker t-bana i stort sett dagligen. Varje gång lägger jag märke till hur korkat många människor faktiskt beter sig:

– Folk går inte in i gångarna. De kliver på, sedan ställer de sig så att de blockerar gångarna, som ofta är ganska tomma på folk. Det leder till att alla måste klämma ihop sig på dörrplattformarna, och att folk inte kommer med, trots att det faktiskt finns gott om plats. Fortsätt in i gångarna, så blir det mer plats åt alla.

– Vissa människor tycks tro att tuben i Stockholm har samma angöringstider som ett charterplan på väg till Mallis. Att ha lite framförhållning och resa sig upp några sekunder innan tåget stannar verkar vara otänkbart för många. Ibland orkar man inte ens resa sig förrän dörrarna har öppnats. Och då börjar folk kliva på. Som de här tidsoptimisterna sedan krockar med när de ska ut. Bättre att resa sig upp när tåget börjar bromsa in, och ställa sig vid dörrarna när de öppnas. Jättesmidigt.

– Tydligen är det också ganska svårt att lämna plats för de som ska kliva av. Att stå vid sidan av dörrarna är för många otänkbart. Nej, man ställer sig mitt framför dörrarna, så att det blir totalt kaos när folk sedan kliver av.

Så enkla saker att tänka på, men ändå är det tydligen väldigt svårt för vissa människor. Men det yttersta ansvaret ligger faktiskt hos SL, som borde göra mer för att informera folk om hur de ska uppföra sig när de åker kollektivt, för att trafiken ska flyta på. För det är nämligen som så att det här orsakar en hel del förseningar. Många bäckar små blir tillsammans till en stor å, som det heter.

De nyare t-banevagnarna har ju automatiska informationssystem som bl a ropar ut nästa station, samt tågens slutdestinationer. De kan kompletteras med automatiska meddelanden som uppmanar resenärerna att gå längre in i vagnarna när de kliver på, liksom att de bör resa sig upp i god tid när tågen bromsar in vid nästa station. Ändå görs det inte. Men är det verkligen så svårt, eller bara ännu ett exempel på hur dålig förståelse SL har för sina resenärers beteende?

Annonser

5 responses to “Vi uppför oss ju som boskap

  1. Tja, fram med kofösarna bara 8-D
    Ja då blir det kalabalik i Bender.

    Ja Magnus – din tanke är god iaf – men jag undrar hur det kommer att lösas praktiskt.

  2. Jag har ingen aning om det är så här SL vill göra men:

    Det torde vara välkänt bland tunnelbaneresenärer att platserna nära tågens ändar är mer efterfrågade om dom i mitten av tåget. Som en konsekvens är det rimligt att SL tillfredsställer denna efterfrågan genom att ha ståplatsvagnar i tågens ändar. De personer som vill sitta får väl söka sig till tågens mittendelar.

  3. Haha – jo det där känner man ju igen, från såväl tunnelbanan som pendeltågen.

    T ex i änden av vagnen brukar det vara sådär 5-6 m/² som är helt tomma och sedan står alla och trängs på dörrplattformen intill. Vill man stå lite bekvämare där så får man ”buffla sig in dit” eftersom folk står och blockerar. Folk som sitter ner ända tills tåget står helt still finns det också endel (dom är irriterande) – brukar vara mest gubbar och kärringar

    Det andra känner man också igen – vet inte hur många ggr man kommit ut på stationen (längst fram eller längst bak) så när tåget kommer är det så packat så folk nästan ramlar ut när dom öppnar dörrarna – så kutar man till mitten av tåget och där är det nästan ”lågtrafik”. Ännu mer komiskt när en C20-vagn eller X60 (pendeltåg) är proppfull i ena änden och har massa lediga sittplatser i den andra (händer också ibland)

  4. Folk är rationella, de vill slippa gå så mycket som möjligt. Eftersom upp-/nedgångarna till perongen i allmänhet är i ändarna så hamnar folk i början och slutet. Logiskt, eller hur? Vill SL få folk att åka i mitten av tåget får de väl bygga upp-/nedgång där.

    Att man väntar med att resa sig tills tåget stannat beror på att man vill slippa ramla omkull när föraren bromsar, också logiskt.

    Problemet är som sagt folk som försöker rusa in i tåget så fort dörrarna öppnas, istället för att ställa sig vid sidan och vänta tills alla gått av. Med färre sittplatser kommer det bli ännu mer problem, då folk kommer tränga sig på ännu fortare för att slåss om de få platser som finns. Så några tidsvinster lär det inte bli.

    Kommentar: Jag håller med dig på första punkten. Visst är det SLs dåliga planering och utformning av de större stationerna som leder till att det blir trångt i ändarna av tågen.

    Däremot har du fel i övrigt. En hel del av problemen beror på människor som är ovana vid att åka kommunalt i större städer. Det beror på att många av stadens invånare är inflyttade, och vana vid mindre städer och samhällen. De är inte medvetna om att de beter sig på ett sätt som orsakar trängsel och förseningar i trafiken, och de inser inte att det kan komma tio personer bakom en som också ska på, även om man väljer att stanna precis innanför dörren på bussen eller i t-banevagnen. Det finns ingenting rationellt i det beteendet, allt beror på okunskap och ovana.

    Fler ståplatser på tågen på bekostnad av 25% färre sittplatser kommer – med rätt planering och inredning – att lösa mycket. Dels för att det blir lättare att kliva av och på, dels för att vi får bort de här döda zonerna som folk inte ställer sig i på eget bevåg.