Äntligen ett debattinlägg som träffar målet

Nu är de dags för ett nytt inlägg i SvDs senaste debatt om Slussens framtid. Det är skrivet av Kristina Alvendal, stadsbyggnadsborgarråd. Trots att hon i första hand är politiker är hon ironiskt nog den förste som faktiskt lyfter fram de frågor som ska lösas i den nu pågående tävlingen mellan olika arkitekter. De båda tidigare inläggen i debatten har skjutit bredvid målet, och hakat upp sig på enskilda frågor som i sig inte kan lösa problemet med Slussen.

Här krävs en helhetslösning.

Först och främst gör inte Alvendal misstaget att efterfråga ett förslag som gör alla nöjda. Förmodligen vet hon att ett sådant förslag aldrig kommer att kunna tas fram. Olika önskemål och viljor står alltid i konflikt med varandra, och ju mer nöjd någon blir, desto mindre nöjd blir någon annan. Det får vi acceptera, och vi måste snarare hitta en lösning som fungerar. Och som dessutom fungerar för alla. Även om den är ”ful” i vissas ögon.

Den bästa designen är inte alltid den snyggaste, utan den mest ändamålsenliga.

Det är faktiskt den viktigaste frågan, och estetiken kommer i andra hand. Det har däremot de alternativa – och ofta banala – förslagen inte tagit fasta på. De fokuserar oftast på lösningar som ser bra ut, men som inte kommer att fungera, därför att man har missat att Slussen är en viktig trafikknut. Eller som inte går att genomföra pga att kostnader och störningar blir allt för stora under byggtiden, eftersom stadens pulsåder går via Slussen.

Men, vad handlar det egentligen om? Vad är det vi vill uppnå med den nuvarande tävlingen? Är det en tävling där olika trafiklösningar för Slussen ska jämföras? Nej, den frågan är redan löst. Alla förslag bygger på samma trafiklösning, och den får därför inte förändras. Den lösning som finns är dessutom bra, och kan ersätta de gamla ”klöverbladen”, som ju egentligen är en gammal motorvägskorsning, varken mer eller mindre.

Vad vi vill ha fram nu är en lösning som gör Slussen till en plats där människor vill och kan vistas. Dygnet runt, året om.

Så är det inte idag. Visst är Slussen en mötesplats för många människor. Men Slussen är inte slutdestinationen för de som möts där. De flesta ska vidare till någon annan plats i staden. Och det är främst sommartid som Slussen faktiskt fungerar som mötesplats. Under hösten och vintern (och en stor del av våren) gör vädret att många håller sig borta. Slussen är en stor trafikknut, och därför möts många människor där.

Den funktionen behöver Slussen behålla. Men samtidigt vill vi utöka den så att Slussen får eget liv, vi vill ju få människorna att stanna kvar där. Och om vi vill uppnå det finns det inte många förslag att välja på. Då krävs det en lösning som tar hänsyn till både trafiken och till människorna. Den nuvarande konstruktionen kan inte uppnå det, och därför finns det ingen nytta med att återuppbygga Slussen som den såg ut tidigare.

Det här är läget: Slussen håller på att vittra sönder, och går inte att rädda. Det är en förändring som vi står inför, och som vi inte har valt själva. Men så är det med förändringar, de kommer ofta utan att vi har valt dem, eller har en möjlighet att välja bort dem. Förändringarna sker, och vi måste själva anpassa oss efter dem, eller gå under.

Det vore bra om fler kunde inse det.

Det gäller även för SvD, som verkar ha svårt att acceptera att Slussen kommer att förändras, och därför försöker dra igång nya debatter som kan förhala detta för staden så livsviktiga projekt. En stad är en levande organism som växer och förändras, för att kunna anpassa sig efter nya villkor och förutsättningar.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.