Starkt jobbat, Mona

Det ser ut som om ”de rödgröna” (sorry, jag kan inte låta bli att fnissa för mig själv varje gång jag läser eller skriver det namnet) har tappat ytterligare mot alliansen, och ligger nu på ungefär 50%. Snart ligger blocken alltså lika.

För bara 1-1½ år sedan ledde vänsterblocket stort. En ganska imponerande vändning, som man nog måste heta Mona Sahlin för att lyckas med. Kan sossarna ha tappat en halv miljon väljare, ungefär? Hur länge ska man inom vänsterblocket fortsätta att sticka huvudet i sanden? När ska man erkänna att problemet finns allra högst upp i partiet, och byta ut ledningen mot någon som är mera lämplig för sin uppgift?

Mona Sahlin fick jobbet som partiledare av två skäl. Dels som tack för lång och trogen tjänst. Och dels för att ingen annan kandidat ville ha jobbet. Hon var den enda kandidaten som uppfyllde kraven, nämligen att den nya partiledaren skulle vara kvinna och socialdemokrat. Jo, det fanns fler krav tidigare, men i takt med att kandidaterna antingen tackade nej eller kilade vidare krymptes listan, tills den stämde överens med Sahlins kompetensprofil.

Jag är borgerlig liberal. Men att den ena sidan vinner på walkover tjänar ingen på. Det innebär en sämre deal för väljarna, eftersom den ”politiska adeln” inte behöver erbjuda väljarna någonting i gengäld, om de ändå vinner i vilket fall som helst.

Annonser

2 responses to “Starkt jobbat, Mona

  1. Mona Sahlin var givetvis en skänk från ovan för alliansen, där det rödgröna mischmaschet gör ett regeringsbildande lika skräckinjagande som osannolikt.
    Peter Eriksson som energiminister och Lars Ohly i Arvfurstens palats, smaka på den?
    Och nu Ibrahim Baylan, man tar sig för pannan.

  2. Vi får hoppas att trendenb håller i sig!