Sell out?

Nej, jag är inte sosse. Inte miljöpartist. Och definitivt inte vänsterpartist. Jag är fortfarande liberal och borde rent teoretiskt sett vara en av de som röstar på något av allianspartierna. Men det kommer inte att hända. Inte för att jag har ändrat uppfattning, utan för att de jag tidigare hade kunnat rösta på inte längre är rätt. 

Jag har funderat lite kring vad som egentligen är problemet och kommit fram till att det handlar om en sell out.

Sell out. Sell-out. Sellout. Valfri form, betydelsen är ändå samma. En sell out är någon – eller en handling utförd av någon – som sviker sina ideal för att få fördelar. Som säljer sin själ. Det är det jag upplever att alliansen har gjort. Svikit sina ideal och i viss mån kapat motståndarnas politik för att få makten. Ergo, syftet blev då att få makten, inte att föra en viss politik. 

Nu är jag inte ute efter en nattväktarstat (dvs där allt utom det mest basala i fråga om samhällsfunktioner är privatiserat) utan anser att vi kan ha en hyfsat stor offentlig sektor. Det ska vara styrt av behov. Inte heller att skatterna måste vara extremt låga, eftersom ett visst skatteuttag krävs för att finansiera saker och ting. SVT – eller snarare TV-avgiften och Radiotjänst – vill jag däremot få se gå i graven innan jag själv gör det. SVT och Systembolaget, de främsta uttrycken för det svenska förmyndarsamhället.

Men båda är kvar efter snart 8 år med alliansen vid makten, trots att båda varit käpphästar för många allianspolitiker under tidigare år.

Alliansen har för att kunna vända sig till så många som möjligt ruckat på många principer och ställningstaganden. En sell out. Tidigare innebar en röst på allianspartierna en röst för ett starkt försvar. Istället ska försvaret ägna sig åt att hantera IT-angrepp? OK. Jag vill ha ett fungerande försvar eftersom jag inte tror på en framtid där krigföring bara kommer att handla om IT-angrepp. Jo, elektronisk krigföring i olika former kommer att förekomma. Det tvivlar jag inte på.

Men den kommer inte att ERSÄTTA konventionell krigföring!

Territoriell/konventionell krigföring kommer även i framtiden att vara vanligt. Det beror på syftet med kriget. Ofta föregås öppet krig av aktiviteter som ska lamslå motståndaren. IT-angrepp kan ersätta en del av de konventionella angrepp som har det syftet. Om ryssarna skulle angripa Sverige skulle det börja så. Angrepp som slår ut kommunikations- och ledningssystem. IT-angrepp innebär att de slipper börja med att bomba radiomaster och liknande utan kan spara infrastrukturen. Men sedan dyker de små gröna gubbarna ändå upp.

På 80- och 90-talet var scenariot en atombomb på väldigt hög höjd. Smällen skulle generera en EMP – elektromagnetisk puls – som i sin tur skulle slå ut all elektronik i landet men utan allt för stor fysisk skada. Nackdelen? Sådana angrepp har ingen precision utan är som att använda hagelbössa för att klämma finnar. Riktade IT-angrepp kan däremot göra ett mycket bättre jobb och bara slå ut det som verkligen behöver slås ut.

Hur som helst, det här ska inte bli någon utläggning om försvaret och alla tankevurpor och den dumsnålhet som styrt de svenska försvarsbesluten sedan 90-talet. Jag nöjer mig med att konstatera att det blivit väldigt fel.

Vad jag menar är att moderaterna som tidigare var ett försvarsvänligt parti inte har gjort någonting för att reparera de skador som sossarna ställde till med fram till 2006. Istället har det uteslutande handlat om skattelättnader för i synnerhet de med ganska eller väldigt gott ställt, medan allt annat har nedprioriterats. Eller glömts bort. Däremot har vi fått mer övervakning av medborgarna. FRA, IPRED, Datalagringsdirektivet, osv. Stora mediakoncerner får stifta egen rättvisa mot privatpersoner i civilrättsliga processer där man som privatperson måste ha ekonomiska muskler för att ha en chans. Reinfeldt, aka ”Stridshingsten” (eller strutshingsten som jag ser det med tanke på att han så sent som för ett år sedan stoppade huvudet i sanden och slog fast att inga militära hot föreligger) tyckte att vi skulle sluta diskutera frågan när FRA-lagen baxades igenom. Nej, det är inte glömt. Federley och Lööf belönades för sin lojalitet mot partiet.

Sell out?

Nej, jag har inte ändrat politisk uppfattning. Men så länge allianspartierna företräds av samma människor som idag kommer jag inte att rösta på dem i riksdagsvalet eftersom jag saknar förtroende för dem.

Avslutar med ett litet bildmontage som visar vad jag tycker om årets valrörelse:

forskolans forskolanfp 
Foto: Regeringskansliet

Vad säger jag med detta? Att Björklund gått och blivit sosse? Nix. Det handlar om att båda sidor fokuserar på att predika för de redan frälsta. Oavsett om du är övertygad sosse eller folkpartist innebär dessa påhittade valaffischer ett incitament för att rösta på det parti du redan bestämt dig för att rösta på. För att rösta in eller rösta bort honom.

Om man däremot inte har bestämt sig är de helt intetsägande. Precis som de valaffischer som nu sitter uppe runt om i landet. (Och personligen tycker jag att Björklund är ett incitament för en röst på de rödgröna med tanke på vad han åstadkommit under sina sju år som skolminister – han har haft tid på sig, de barn som började mellanstadiet när han tillträdde går nu i gymnasiet, i den mån att de lyckats lära sig det som krävs för att få gymnasiebehörighet.)

Annonser

Kommentarer inaktiverade.