Teori – ett missförstått och missbrukat begrepp

Brukar du avfärda vetenskapliga teorier att de bara är teorier? I så fall tror jag att problemet är bristande förståelse för vad en teori egentligen är i sin rätta form, dvs i ett vetenskapligt sammanhang. Det är inte en gissning, det är inte en hypotes, och det finns inte sannolikhetsgrader som smäller högre än teorier inom vetenskapen. Jag ska försöka förklara varför nedan.

Jag såg en av Sveriges mer kända kvacksa… ursäkta, vaccinationsmotståndare, döma ut vaccination för att det inte är ”vetenskapligt bevisat” utan ”bara en teori”. Ett märkligt uttalande, eftersom hen faktiskt har en ganska gedigen akademisk bakgrund och en fil. dr. och därmed borde veta bättre.

Men är det fråga om en teori? Ja. Det är en teori. En vetenskaplig teori! Tyvärr verkar många inte förstå vad en vetenskaplig teori faktiskt är och hur tungt den väger. Jag tänkte därför göra ett försök att bena ut skillnaden mellan teori, hypotes, gissning, sanning, faktum och praktik så att det blir tydligare om du inte har någon form av akademisk bakgrund. Eller saknar respekt för vetenskapen, som annars är en av anledningarna till att du faktiskt kan läsa det här.


”Det är ju bara en Teori”

Vi börjar med det viktigaste. Teori. Det uttryck som så gärna används när man egentligen menar hypotes eller gissning. I vardagligt tal är det ganska OK att göra så, eftersom det är fråga om en vedertagen betydelse. Men inte när man diskuterar vetenskap och forskning, och i synnerhet inte när man hänvisar till någonting som är just en (vetenskaplig) teori.

Teori är den högsta sannolikhetsgrad som finns inom vetenskapen.

Detta för att en teori är allt annat än en gissning eller hypotes. Det är en förklaringsmodell eller beskrivning av någonting. En teori baserar sig på forskning/studier. Den ska gå att testa. Den ska vara falsifierbar och reproducerbar. Dvs man ska genom vetenskapliga metoder och ytterligare forskning kunna visa att den är felaktig om så är fallet, liksom att den som genomför samma forskning som ligger till grund för teorin ska nå samma resultat eller slutsats. Eller genom att testa den i praktiken.

Det här är någonting som många missförstår. Att en teori saknar grund. Att det finns högre sannolikhetsgrader. Att en teori genom att ”slutgiltigt bevisas” kan bli ”faktum” eller ”sanning”.

”Vetenskapligt bevisat” är någonting som också missförstås ofta. Många tror att en teori är någonting som inte är testat eftersom det är just en ”teori”. Men en teori som testats och i möjligaste mån bevisats kommer även i fortsättningen vara en teori. Undantaget om den motbevisas.

”Teori kontra praktik” är ytterligare ett vanligt missförstånd. Att en teori är någonting som inte testats i praktiken. Även det är fel. Gravitationsteorin är också en teori. Den säger i grovt förenklad form att ett föremål som är tyngre än luft och inte hålls uppe av någonting kommer att falla till marken. Den kan du testa själv om du känner för det. Res dig upp och hoppa. Landade du på golvet? Då är teorin korrekt, dvs ej falsifierad. (Antivaxxare kan använda balkongen…)

En teori kan dock vara beroende av förutsättningar/premisser som i sig kan förändras över tid, och då kan teorin falsifieras utifrån detta.

”Rent hypotetiskt sett?”

En hypotes kan ligga till grund för en teori. Det kan vara fråga om någonting som man bara känner på sig, eller någonting som man utifrån ofullständiga studier kommit fram till. Det kan vara fråga om en gissning.

När man i vardagligt tal säger ”det är bara en teori” är det i vanliga fall en hypotes eller gissning som avses.

Missförstå nu inte. En hypotes kan mycket väl vara korrekt. Men så länge man inte genomfört studier, experiment eller annan typ av forskning för att underbygga den kommer den inte att vara någonting annat än en hypotes. Däri ligger skillnaden mellan teori och hypotes. Vaccination – dvs att man genom att tillföra kroppen minimala mängder av bakterier, virus, parasiter, etc  kan reta den och få den att utveckla ett försvar mot dessa – är ett bra exempel på detta. Det började som en hypotes. Forskning och experiment gav oss en teori.

”Det är ett faktum”

Sådant finns inte inom vetenskapen – inte i den mån att en teori kan bli till ett faktum som inte går att ifrågasätta. Det skulle betyda att man stänger dörren för ytterligare forskning, och därmed möjligheten att falsifiera gamla teorier som på grund av ofullständig data eller ändrade förutsättningar är felaktiga. När sådant börjar förekomma inom en akademisk disciplin upphör den enligt min åsikt att vara en sådan.

Det finns dock undantag, som axiom/postulat. De betraktas som sanna i sig själva och är någonting man kan utgå från i forskning. Men då är det som en del av den metod som används. 2+2 = 4.

Matematiken är t ex full av sådana (och är för övrigt en axiomatisk metod, även om den även kan ses som ett eget ämne). Vore annars jobbigt att som matematiker behöva testa varje axiom som används i den egna forskningen. Men det är ett undantag. Komplexa teorier behöver ofta testas fortlöpande.

”Nu talar vi teori kontra praktik”

Vissa använder gärna ordet ”praktik” när de dömer ut teorier. ”Det finns ju en verklighet också.” Men vad är då praktik? Jo, det är helt enkelt att man testar någonting ”i verkligheten”. Påståendet att du kommer att landa på golvet efter att du tagit ett litet skutt är teori. Att du sedan gör det är praktik. Det är själva utfallet eftersom teorin är giltig i den här miljön. Gör du samma sak på Pluto kommer den kanske verka vara felaktig och du kommer inte ner igen.

Praktik är alltså en metod för att testa en teori. Att teoretiskt och praktiskt utfall blir samma betyder att teorin håller. Blir utfallen olika betyder det antingen att teorin är falsifierad, eller att man utfört testet på fel sätt. Att hoppa ut i rymden från Pluto är ett exempel på att du gjort fel – Pluto har fortfarande gravitation, men du tog i så mycket när du hoppade att du uppnådde flykthastighet.

Att teorin håller betyder däremot inte att den är bevisad och blivit ett ”faktum” eller en ”sanning”. Bara att den inte är falsifierad. Den är fortfarande… gissa vad jag skriver nu… en teori.


Vaccination i praktiken

Så, efter denna utläggning tänkte jag återvända till frågan som fick mig att skriva detta inlägg. Nämligen att vaccination ”bara är en teori”. Ja, det är en teori. En teori som efter många år ännu inte blivit falsifierad. Och med falsifierad menar jag att man inte lyckats göra det med godkända vetenskapliga metoder. Att det finns anekdotisk bevisföring som talar emot det är en annan sak, men det står motståndarna fritt att med vetenskap motbevisa teorin. Att de inte lyckats göra det ser jag som en indikation på att teorin håller.

Och praktiken? Människor har vaccinerats och utvecklat sitt immunförsvar i många år. Det är den praktiska tillämpningen.

Detta är även en form av test som förekommer fortlöpande. Om vaccination slutar fungera är teorin falsifierad. Det betyder dock inte att den var felaktig från början. Däremot kan det vara ett tecken på att förutsättningarna förändrats, eftersom den för sin giltighet är beroende av att olika förutsättningar är uppfyllda. Vilka förutsättningar som förändrats är en annan fråga.

Tillägg: jag tvivlar inte på att många antivaxxare faktiskt har gjort egna ”tester” som de anser visar att vaccination är bluff. Men för att en vedertagen teori ska anses som falsifierad finns vissa krav. Bland annat krävs en i en vetenskaplig tidskrift publicerad och referentgranskad artikel. Den ska säkerställa att forskningen som ligger till grund för falsifieringen av teorin är korrekt utförd.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.