Sverigedemokraternas bostadspolitik

Jag tänkte följa upp mitt blogginlägg om Sverigedemokraternas icke-politik i typ alla frågor utom just invandring/flyktingmottagning. En viktig fråga i Stockholm är bostadsbristen. Hur har de tänkt där?

Inte alls, tydligen.

I en märklig debattartikel i DN för en vecka sedan svarar Rickard Wall Centerpartiets Gustav Hemming. ”SD säger nej till förtätningen av Stockholm” är rubriken, och även om det inte är Wall själv som har satt den är den väldigt träffande och sammanfattar debattartikeln väl.

Enligt Wall ska vi inte förtäta centralt utan bygga i ytterlägena.

Så hur har då Wall nått denna slutsats? Jo, han har tydligen upptäckt att bostadsrätter i Jakobsberg kostar ”ett par miljoner och uppåt”. Ergo, ytterområdena är eftertraktade och därför ska vi bygga där.

Ja, men priserna beror på att bostäder efterfrågas i hela Storstockholm vilket driver upp priserna. På grund av bostadsbristen. Att man köper det som finns betyder inte att man köper det man vill ha. Priserna trissas upp över hela skalan på bristvaror. Bostad köper vi för att vi inte klarar oss utan en sådan.

Borde man inte förstå det om man ska uttala sig i frågan? 

Inte om man är Rickard Wall. Och tydligen förstår han inte heller hur man värderar (efterfrågan på) bostäder. Nyproduktion säljs ofta till ett förutbestämt pris utan budgivning. Priset i sig är inte heller särskilt rättvisande när det förekommer budgivning. Det är kvadratmeterpriset som visar värdet. Visst hittar du bostäder för ett par miljoner en bit ut. Men motsvarande kostar i så fall kanske fem miljoner i ett mer centralt läge.

Jag jämförde. Järfälla vs Stockholm (innerstan) på Hemnet. 150 kvadrat med sjöutsikt i Järfälla för 4,5 miljoner, och 130 kvadrat på Södermalm för 15 miljoner. 30 tkr/kvm mot 115 tkr/kvm.

Där faller SDs påståenden. Det är inte i ytterområdena bostäder efterfrågas. Ironiskt nog skriver Wall sådär lagom arrogant att Hemming ”tycks sakna full insikt om hur prismekanismer fungerar”. Jag tycker att det är ganska uppenbart vem av dem som förstår och vem som inte gör det.

Så vad är det då SD vill bygga i ytterområdena? Jo, med en ”alternativ användning av samhällets samlade resurser” ska de bygga en ”rymlig, ljus och luftig miljö för människor att bo, vistas och verka i”. Eftersom det är Sverigedemokraterna är det knappast en högoddsare att det är invandringen som är problemet i deras ögon. Kan Veidekke, Skanska och NCC bygga fler bostäder att sälja om vi minskar invandringen och flyktingmottagandet? Wall tror kanske att det är skattepengar som finansierar dem? Det skulle inte förvåna mig.

Den misstanken stärks av att Rickard Wall skriver ”våra bostäder har väl tilltagna ytor, har högt i tak med generösa ljusinsläpp”.

”Våra bostäder.” Ska SD bygga bostäder? Jo, det lär nog gå bra.

Som grädde på moset ska bostäderna alla ligga på promenadavstånd från varandra med tillräckligt utrymme emellan för att ge plats åt grönområden. Och det ska skapa en ”levande stadsmiljö”? Nu börjar det nästan bli pinsamt. Varför inte lova att alla deras bostäder ska få sjöutsikt från alla fönster också?

En levande stadsmiljö präglas som många vet annars av människor i rörelse. Som går, cyklar, åker inlines, etc. Ska de göra det måste man bygga så tätt att man kan promenera mellan husen och de verksamheter som finns i dem. Verksamheter måste finnas för att folk ska vilja promenera mellan husen. För att det ska finnas verksamheter i dem måste det finnas folk i rörelse. Det skapar ett underlag.

Där har du promenadstadens heliga treenighet.

Det är ingenting nytt. Den som är påläst inom stadsplanering vet både det och att det inte finns plats för allt för stora och många grönområden, eftersom de tvingar fram ett bilberoende. Och det dödar underlaget för attraktiv kollektivtrafik. Det finns plats för parker, men inte mellan varje hus.

Det är alltså så Sverigedemokraterna vill bygga staden. Bilberoende och glesa områden flera mil från stadslivet utan egen service.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.