Kategoriarkiv: Slussen

Nu ska Mälaren svämma över?

Jag borde nu ha vant mig vid hur okunniga människorna som är emot nya Slussen är. Men de överraskar mig ständigt. Jag tror att botten är nådd men inser snart att jag har fel.

Nu senast har de börjat hetsa upp sig över situationen för bönderna runt Mälaren. Bönder som kommer att drabbas av ändrade nivåer i Mälaren.

I vanlig ordning tror RORUSarna att det handlar om Slussen.

Ja, att det handlar om beslut som fattats av kommunpolitikerna i Stockholm. Om en oönskad bieffekt av en illa genomtänkt lösning för Slussen. Att vattenståndet i Mälaren förändras för att vi med nya Slussen förlorar möjligheter att reglera det, när det i själva verket är tvärtom.

De har fel på alla punkter.

Vi börjar med Mälaren. Ja, det finns planer på att ändra vattenståndet för Mälaren. Att låta sjön ha högt vattenstånd under en längre period, eftersom nya Slussen genom sin ökade avtappningskapacitet medger det. Alltså, vi behöver inte börja tömma Mälaren i förväg för att slippa överraskas av en vårflod som inte är hanterbar pga nuvarande Slussens begränsade kapacitet. Hur reagerar RORUSarna på det? Jo, så här:

braintrust2.PNG

”Alternativ avbördning i Södertälje” kommer ständigt upp. Vad innebär det? Bara att vi släpper ut vattnet i Södertälje istället för i Stockholm. Men är det som de tror att det innebär att nivåerna inte förändras?

Nej. Naturligtvis inte.

Mälaren är en sjö. Det spelar för vattennivån ingen roll om vi släpper ut vattnet i Stockholm via Slussen eller i Södertälje via Södertälje kanal så länge vi släpper ut samma mängder. När du fyller badkaret med vatten blir nivån samma oavsett om det är vid vattenkranen eller längst bort från den. När du drar ur proppen är vattennivån samma oavsett  om det är vid avloppet eller någon annanstans i badkaret.

Förstår dessa människor verkligen inte det?  

Om de vill undvika höjda nivåer i Mälaren borde de ju snarare vara för nya Slussen, eftersom den lösningen innebär ökade mängder vatten som kan tappas av jämfört med dagens lösning.

Mälarens vattenstånd är för övrigt inte en fråga som för politikerna i stadshuset. Det är Länsstyrelsens pilsner. Och för Länsstyrelsen är det hugget som stucket om vattnet släpps ut i Södertälje eller Stockholm, så länge samma mängd vatten kan släppas ut.

Nya Slussen innebär inte att Mälaren får en fast nivå.

Däremot innebär nya Slussen att vi mera noggrant kan reglera Mälarens nivå. Men om den ska vara hög eller låg är en fråga för politikerna. Det handlar inte om tekniska begränsningar. Med nya Slussen kan vi behålla precis samma nivåer som idag. Förstår de inte det? Dvs att ökad avtappningskapacitet innebär att nivåerna kan regleras med större precision?

Det är ärligt talat dags att sluta lyssna på dessa människor.

De har rätt till sin åsikt. Men så länge de inte tar sig tid att läsa in grundläggande fakta om de frågor de envisas med att ha åsikter i ska de inte ges allt för mycket utrymme.

Och en annan sak. Anne Magnusson är folkvald politiker för Miljöpartiet i Nacka. Är det inte rimligt att kräva att hon sätter sig in mer i frågan? Alternativt att hon avgår om hon inte klarar det?

Det finns tyckare så det räcker på annat håll.

Annonser

Slussen, Ingemar Callenberg och Kolingsborg

Det kulturhistoriska värdet i Ingemar Callenbergs väggmålningar på Kolingsborg är i princip noll. Därför görs inga insatser att bevara dem. Jag ska förklara varför i detta blogginlägg.

Du har säkert läst om bråket om Callenbergs väggmålningar på Kolingsborg. Men jag tror inte att du vet vem Ingemar Callenberg var. I alla fall visste du det inte för ett år sedan. Och det är inte så konstigt. Vi talar om en på sin tid okänd och efter sin död bortglömd konstnär.

Callenbergs kändisskap som konstnär uppstod i samband med rivningen av Kolingsborg. Då upptäckte någon väggmålningarna bakom panelerna som täckte väggarna i hamnkontorets utropshall. Därefter påbörjades en ”räddningsaktion”.

Varför? För att de människor som motarbetar nya Slussen såg ytterligare en chans att förhala och försena projektet. Många skred till handling innan de ens visste vem konstnären var. Eller ens ha sett bilder på målningarna.

Sedan dess har Callenberg blivit känd för ganska många. Han har fått sin egen sida på svenska Wikipedia (skapad av en person vars bilder dyker upp på STHLM Skyline, som ju är emot precis alla förändringar – dra dina egna slutsatser om en ev. koppling). ”Callenberggruppen” (aka Stigbergsgruppen, aka Café Blom-gruppen, etc – samma människor som uppträder i olika sammanslutningar) bildades för att rädda verken precis när rivningarna började – fast de ju haft decennier på sig att komma till skott. Flera debattartiklar har skrivits om vikten av att folk får se målningarna, fast de suttit där sedan Kolingsborg byggdes – varför krävde de inte det tidigare? Namnet ”Callenberg” droppas i tid och otid för att understryka vilken stor konstnär han var – trots att det finns ytterst få källor om honom.

Allt detta efter att målningarna upptäcktes! Vågar du gissa varför?

Jo, innan rivningen var det ingen som brydde sig om dem. Ytterst få av de som låtsas bry sig och menar att verken måste räddas och är kulturhistoriskt värdefulla bryr sig nu heller. De ser en möjlighet att kasta grus i maskineriet. De hade försökt haussa verken och konstnären oavsett hur de sett ut eller vem som varit deras upphovsman. ”Men nu kommer ju självaste Callenbergs målningar att försvinna” säger de och nickar menande på bästa kejsarens nya kläder-manér. Givetvis har de enligt egen utsago alltid känt till honom och beundrat hans verk. Och det tror vi ju på, eller hur?

Om du vill få ett hum om hur Callenberg värderas av konstsamlare kan du titta på denna nätauktion.

Som du kan se av priserna är hans verk knappt värda pannåerna och färgerna de består av. Det handlar inte om en bortglömd van Gogh eller Rembrandt, utan en dekormålare som massproducerade verk för sina uppdragsgivare. Hötorgskonst är en bra liknelse. Det är som att beskriva sin lokala pizzabagare i termer av ”mästerkock” och ”kulinariskt geni” för att man är rädd att pizzerian ska stänga. Enda skillnaden är att en pizza kostar mer än en Callenberg-målning. Så rimligtvis borde ju de som vill rädda målningarna på Kolingsborg äga minst en i var. Så varför gör de inte det?

Hur som, eftersom det är fråga om dekormålningar är deras värde knutna till sammanhanget de existerar i: Kolingsborg. Deras värde försvinner med Kolingsborg. De är dock avbildade och dokumenterade.

Det finns många exempel på fina dekormålningar. Du ser förmodligen mängder varje dag utan att tänka på det. Alla är de målade av konstnärer. En del kända, men många försörjer sig just på att jobba som dekormålare. Kända blir de först när någon intressegrupp beslutar sig för att använda dem som slagträ för att motarbeta förändringar.

Frågan är om Ingemar Callenberg hade velat bli till ett slagträ i nimbysarnas händer. Vad tror du? Nimbysarna bryr sig inte, iofs.

SvDs och Elisabet Anderssons journalistiska haveri

Svenska Dagbladets och deras krönikör Elisabet Anderssons korståg mot nya Slussen är ett långdraget journalistiskt haveri, som för varje artikel tar sig allt mer bisarra former. Nu har de tagit steget från vinklat och oseriöst till rent vilseledande och vill få oss att tro att politikerna som beslutat om Slussen inte haft koll på vad de gör.

Det handlar alltså om ett ”avslöjande” den här gången. SvDs grävande krönikör har hittat någonting graverande. Det kan vi läsa redan i ingressen.

Men inte alla av de politiker som fattade besluten förstod vad de sa ja till, säger de i dag till SvD.

Det är en intressant formulering. Vilka är de politiker som träder fram och erkänner sitt misstag? Tja, ingen alls, faktiskt. Uppgifterna kommer nämligen inte från politiker som röstat ja till att fortsätta med projektet. De kommer från två Slussen-motståndare inom Miljöpartiet, nämligen Lennart Tonell och Cecilia Obermüller. Som inte själva varit med om att rösta ja till nya Slussen.

Så hur kan då SvD påstå att ”de” säger att ”de” inte varit insatta?

Visserligen får Obermüller ett halvt rätt för sitt påstående. Det finns politiker som är dåligt insatta i frågan. Hon är själv en av dem. Å andra sidan är hon emot nya Slussen. Tomas Rudin var under sin tid som politiker också känd för att vara dåligt insatt i frågan. Samt motståndare till nya Slussen. Sverigedemokraterna är emot nya Slussen och extremt dåligt insatta. Så illa att de inom SD tror att plan B innebär en ”renovering” av dagens Slussen.

Så visst finns det okunniga politiker. Och de är emot nya Slussen.

Huvudfrågan är dock vad Elisabet Andersson vill åstadkomma.

EA är känd motståndare till nya Slussen. Hon har aldrig skrivit någonting sakligt i den frågan. Än mindre någonting positivt. Men nu börjar det spåra ur totalt. Är hon kanske så frustrerad över sina ständiga misslyckanden att påverka opinionen och politikerna att hon börjar tappa greppet? Är det därför hon blir mer och mer extrem i sina försök att få folk att förstå att de inte får vara för nya Slussen?

Oavsett vilket slår det tillbaka mot både henne själv och mot Svenska Dagbladet. SvD har i princip ingen trovärdighet kvar i stadsbyggnadsfrågor. Inte för att de har en negativ inställning, för det får man ju ha. Deras trovärdighetsproblem beror på bristande objektivitet. Trovärdigheten försvann när de övergav den objektiva journalistiken för att istället sprida myter, felaktigheter och lögner om nya projekt, liksom för att de fokuserat hårt på att bara låta negativa röster komma till tals i debatten. Ingen konspirationsteoretiker har för galna åsikter om åsikterna är emot någonting som ska byggas. Nej, SvD, ni är inte seriösa längre.

Om jag vore SvDs chefredaktör – eller på annat sätt ansvarig för innehållet – skulle jag ägna en del tid åt självkritisk reflektion. Den växande misstron mot etablerade nyhetsmedier och journalister är ett växande problem. Allt fler ratar traditionella massmedia med journalistiskt material till förmån för så kallad ”alternativmedia”.

De vänder sig istället till hatbloggar som Avpixlat och Nyheter idag för att få information. Trots att dessa webbplatser överhuvudtaget inte förmedlar korrekt information utan hårt vinklad propaganda. Visserligen är lejonparten av deras målgrupp obildade och fördomsfulla människor som vill ha sina fördomar bekräftade. Men nu börjar de bli lite väl många. (Och de har rösträtt.)

Är det då så klokt att låta enskilda krönikörer och journalister bedriva privata och osakliga korståg som gör att mer bildade och kritiskt tänkande läsare också tappar förtroendet för tidningen? Jag känner ingen människa som är insatt i och intresserad av stadsbyggnadsfrågor som upplever Elisabet Andersson som en seriös journalist. Detta trots att många av dem hör till SvDs målgrupp och har väldigt höga tankar om tidningen i övrigt.

Tänk på det, SvD. Det krävs hårt arbete av många människor under lång tid för att bygga upp ett förtroende. Men en enda människa kan på kort tid rasera det. Vill ni gräva fram verkliga problem?

Eller vill ni kanske gräva er egen grav som trovärdig nyhetskälla?

Massmedias svek i kampen om Slussen

Nu är rivningen av Kolingsborg igång för fullt, och snart följer resten av Slussen förhoppningsvis efter. Beslutet att gå vidare med nya Slussen är förmodligen ett av de bäst demokratiskt förankrade besluten genom tiderna. 90 ledamöter i kommunfullmäktige röstade för, och bara 6 emot.

Tyvärr räcker det inte för de värsta konspirationsteoretikerna och foliehattarna. Människorna i Rädda och rusta upp Slussen på Facebook tävlar nu i att komma med de galnaste konspirationsteorierna, och lustigt nog verkar de själva tro på allt som sägs i den gruppen. Webbkameror som inte fungerar? Jo, det är en konspiration för att ingen ska kunna se att Kolingsborg rivs. (Hallå, VI VET ATT DEN RIVS, så vad skulle de egentligen dölja?)

Själv är jag bara trött på frågan nu. Väldigt trött.

Tyvärr innebär inte beslutet att vi andra kan släppa frågan. Det finns okunniga människor som fortsätter att strida mot nya Slussen utifrån de myter som spridits av motståndarna. En av dem är Kerstin Gezelius, som för övrigt är med i Rädda och rusta upp Slussen på FB. Hon skrev en debattartikel där hon körde all-in på mytspridningen som är nej-sägarnas signum.

Visst kan man fråga sig varför olika kulturskribenter så gärna uttalar sig i en fråga de uppenbarligen vet väldigt lite om, medan de riktiga journalisterna låter bli eller i alla fall är sakliga när de gör det. Men jag tänker inte gå in närmare på det. Däremot ska jag titta närmare på vad Gezelius skriver, och hur hon genom att motsäga sig själv och komma med felaktigheter visar hur lite hon vet om frågan.

Hon avslutar artikeln med detta: 

Det förslag som nu har klubbats igenom är ett enda stort Nej: till Slussen, till storstan, till demokratiska processer, till det numer älskade resmålet Södermalm och dess vinnande, småskaliga affärstänkande. Till moderniteten, helt enkelt.

… ett ”nej” till demokratiska processer? Frågan har debatterats i 20-30 år. Otaliga förslag har tagits fram och kasserats pga kritik. Dagens förslag har omarbetats utifrån den kritik som kommit in via samrådsmöten och undersökningar. Stockholmspartiet gick till val på att stoppa nya Slussen men fick bara 0,5% av rösterna. Nya Slussen har klubbats av kommunalfullmäktige inte bara en utan två gånger. 2011 och 2015. Med ett maktskifte mellan besluten.

Detta är alltså ”odemokratiskt” enligt Gezelius?

Och ett ”nej” till Södermalm som resmål med dess ”småskaliga affärstänkande”? Tror hon på fullt allvar att turister dras till Slussen av idag? Varför ser man då aldrig någon turist där? Ytterligare en av de myter som driver RORUSarna.

Och ett ”nej till moderniteten”, tycker Gezelius? Jag tror att hon blandar ihop olika begrepp här. Slussen är modernistisk, inte modern. Slussen är en trafikmaskin. Den byggdes inte för människor utan för bilar. Som så mycket annat på den tiden.

På annan plats i artikeln skriver Gezelius följande:

Men det behövs fler unga – aktivister som inte nöjer sig med att trycka ”like” utan är beredda att ligga på taket av Kolingsborg och citera Piketty i Stomatolskyltens ljus om nätterna. Annars blir vi ett enkelt byte för de som premierar mer vitala, hänsynslösa krafter, som byggföretagen till exempel.

En återkommande konspirationsteori: ”nya Slussen ska byggas för att byggföretagen vill riva och bygga”. Men varför skulle de ha något intresse i just nya Slussen? Oavsett vad som ska byggas innebär det ju att de får bygga. Och riva.  Nya Slussen, plan B, nybyggt bevarande, etc. Kanske hör Gezelius till de människor som tror att det går att ”renovera” Slussen? Det går inte, i så fall.

Gezelius motsäger sig själv i sin krönika. Hon frågar sig bl a varför ingen gjorde någonting vettigt av Slussen:

Varför ville vi vara retro på Wienerkonditoriet hellre än öppna fik på Slussen?

Den frågan besvarar hon i samma mening som hon ställer den i. Därför att ingen ville. Om lokalerna vid Slussen varit så eftertraktade som Gezelius tror hade de haft andra hyresgäster än krimskramsbutiker som säljer t-shirts av låg kvalitet för en femtiolapp.

Men varför ville ingen? Det beror på Slussen i sig. Slussen fungerar som en barriär mellan Södermalm och Gamla stan genom sin konstruktion, sin storlek och sitt läge. Ja, folk promenerar mellan Gamla stan och Södermalm. Men i regel väljer de att gå ute i det fria istället för i de urinstinkande gångarna och missar därför de butiker som finns. Och även om alla hade valt att röra sig på det sätt som modernisterna bakom Slussen tänkt sig hade de varit för få för att skapa ett bra underlag för butiker på platsen.

Nog om Gezelius och hennes artikel.

Det här handlar främst om massmedias svek i Slussen-frågan. Genom att ge kulturskribenter fria tyglar att sprida vilka lögner och myter som helst utan faktakoll samtidigt som de riktiga journalisterna har undvikit frågan har bl a DN och SvD bidragit till att dra ner debatten på idiotnivå.

Slussen är mer än bara åsikter. Det finns fakta. Mängder med fakta. Och det finns myter och lögner. Vilket ska en till synes objektiv tidning jobba för att sprida?

Sorry SD, men plan B är inte en ”renovering”

Sverigedemokraterna fortsätter att vara emot nya Slussen. Givetvis. Eftersom alla andra partier är för så måste de ju vara emot. Det komiska är att de inte kan komma med några vettiga argument för sitt ställningstagande. Allt de har att komma med är floskler.

Jag ska inte gå in på några detaljer, eftersom Slussen är en kunskapsfråga. Förstår man den är man mer eller mindre för nya Slussen. Gör man det inte tror man i regel att det går att ”renovera” dagens Slussen. All information finns dock på nätet för den som är intresserad.

SD lyckas dock inte få mycket rätt i sin debattartikel. Följande är ett direkt citat från artikeln i SvD:

Plan B innebär en varsam renovering och upprustning, en förnyelse genom etappvis rivning och återbyggnad, som bevarar Slussen i stort så som den ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad.

Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser det. Vilken enorm okunskap! Slussen plan B och renovering är inte samma sak! Det är två olika lösningar. Plan B är en ny lösning som ytligt liknar dagens Slussen i stora drag men ändå skiljer sig markant. Renoveringsalternativet heter ”Nybyggt Bevarande”. Det utreddes samtidigt som nya Slussen, och man kom från stadens sida fram till att det skulle kosta lika mycket oavsett vilket.

Borde inte SD ta reda på grundläggande fakta om de nu ska envisas med att skriva debattartiklar i ämnet? Eller tror de att det handlar om åsikter och tyckande?

Hur kan SD inbilla sig att en total rivning och återuppbyggnad – om än bit för bit – är en ”varsam renovering”? Man river inte det man renoverar! Man reparerar och restaurerar. Att riva och bygga upp innebär en rekonstruktion. Även om det sker ”bit för bit”.

Slottet renoveras nu. Skulle kalla det för renovering om det inneburit att man rivit det i grunden för att sedan bygga upp det igen? Låtit grävskopor jämna flyglarna med marken för att sedan bygga kopior i gips och betong?

Det är vad Sverigedemokraterna tror att ”varsam renovering” betyder.

Det är smått fascinerande att läsa den här härdsmältan. Sverigedemokraterna har lyckats få fram en del bildade och intelligenta politiker att representera dem i riksdagen, men inom lokalpolitiken verkar det ha gått sämre. Varifrån har dessa människor fått den information de baserar sig på? Allt finns ju på nätet, så det finns ingen ursäkt för att vara så dåligt insatt i en fråga man vill ha en åsikt i.

Hanne Kjöller skrev en bra ledare som anknyter till det här problemet: att folk ibland kanske vill ha fel.

Det är kanske det som är problemet med anhängarna av plan B? Att de innerst inne vet att de egentligen har fel, men hellre håller fast vid sina villfarelser än erkänner att de haft fel?

Men sluta tantsplaina då, Ahlenius

Svenska Dagbladet har precis lagt sig till med ett väldigt märkligt beteende. Nämligen att publicera ”direktrepliker” i sina debattartiklar. Givetvis handlar det om NIMBY-frågor, där SvD försöker profilera sig starkt.

Inga-Britt Ahlenius verkar ha fått något slags frikort på SvD.

Så fort någon skickar in en replik på någonting som rör Slussen så skickar SvD över artikeln till Ahlenius som får skriva en egen replik som sedan publiceras som en del av samma artikel. Ett väldigt märkligt beteende tycker jag. Att man ska få stå oemotsagd kan man aldrig kräva, men hittills har det väl varit kutym att man i alla  fall ska få ha sin egen artikel i fred utan att den blir kontaminerad av debattmotståndarens åsikter?

Nu hjälper ju inte de här försöken från SvDs sida att underminera Ahlenius meningsmotståndare genom att sabotera deras artiklar. Den före detta generaldirektören gör bara bort sig mer och mer.

Nu senast  kommenterade en KTh-professor, Johan Silfwerbrand, Slussen-frågan. Att han är en auktoritet på området tycker jag inte att jag behöver nämna. Eller kanske behöver jag det? OK, han är en auktoritet på området. Han kan de här frågorna. Han vet vad han pratar om.

Det gör däremot inte Ahlenius.

Ahlenius tillåts skriva i SvD enbart för att hon har åsikter som stämmer överens med de hos NIMBY-folket på SvDs redaktion. Några direkta kunskaper i ämnet har hon inte. Hon har däremot åsikter. Starka åsikter. Och en klart utvecklad immunitet mot fakta och logik, visar det sig nu.

I den obligatoriska direktrepliken från Ahlenius tantsplainar (en omvänd variant av mansplaining, dvs när en man på ett nedlåtande vis förklarar saker för en kvinna som egentligen vet bättre) hon frågan för den okunnige lille professorn. Ahlenius är ju fd generaldirektör och van vid att få sin vilja fram, så givetvis vet hon bäst. Hon kan alltså bortse från de ovedersägliga fakta som Silfwerbrand lyfter fram eftersom hon vet bäst.

Att bomba henne med fakta är som att hälla vatten på en gås. Allt rinner av.

Trots att Silfwerbrand uttryckligen skriver att hela skiten måste rivas och byggas upp igen svamlar Ahlenius om att det går att riva sektion för sektion och bygga upp Slussen igen (iofs samma sak, men det förstår inte RORUSarna). Trots att Silfwerbrand uttryckligen skriver att förfallet inte beror på eftersatt underhåll utan på problem med grundläggningen pratar Ahlenius om att förfallet beror på eftersatt underhåll. Och så vidare…

Alltså, hur långt ska vi dra det här? Den ena kändisen (nåja) efter den andra får komma till tals i SvD enbart utifrån premissen ”rätt åsikter”, och gör ofelbart bort sig genom att visa sin okunskap.

Det räcker nu. Lägg ner debatten. Sluta obstruera.

Alla partier är för nya Slussen. Miljöpartiet röstade med nästan 75% majoritet för nya Slussen igår. Vänsterpartiet röstade med omkring 80% majoritet för nya Slussen. S, M, Fp och C är för nya Slussen.

Det finns knappast någon fråga i Sveriges historia som är så väl förankrad rent demokratiskt sett som Slussen!

Utom i foliehattarnas och konspirationsteoretikernas ögon…

Kan vi avsluta debatten om Slussen nu?

Idag kom ett glädjande men kanske inte helt oväntat besked: Miljöpartiet röstar ja till nya Slussen på sitt medlemsmöte. Därmed står alla partier i Stockholms stadshus eniga om att den ska byggas.

OK, nästan alla. Alla utom Sverigedemokraterna, men eftersom de är populister lovar de vad som helst om de tror att de kan vinna röster.

Men kommer motståndarna acceptera utfallet?

Jag tror inte det. Röstsiffrorna blev 73% (215 röster) för och 27% (78 röster) emot nya Slussen. I mina ögon är det ett ganska tydligt utfall. Men RORUSarna, som jag kallar dem (akronym för Rädda Och Rusta Upp Slussen), har redan sina förklaringar.

Den vanligaste är att röstresultatet bör betraktas som ogiltigt eftersom bara 12-13% av Miljöpartiets medlemmar i Stockholm deltog. Om fler deltog skulle fler rösta emot nya Slussen, tycks logiken vara. En annan förklaring är att de som röstat för är ”oinsatta” och ”okunniga”, kanske pga att de/vi är ”för unga” för att förstå frågan. Ingen av förklaringarna håller dock.

Var deltagandet för lågt? Nej.

Till att börja med var det låga deltagandet en del av RORUSarnas plan. De flesta är nämligen inte ens miljöpartister, utan har gått med i partiet enbart för att kunna påverka frågan om Slussen. Detta beror på att MP är förhållandevis litet, och att alla medlemmar får delta i dessa omröstningar. Det är verkligen skön ironi i att deras egen taktik slog tillbaka med dem. De hade hoppats på att kunna vinna en knapp majoritet om bara medlemmarna som var med på mötet rent fysiskt fått rösta, men så visade det sig att det gick att rösta via nätet eller post också. Och då förlorade de stort.

Och är de som röstade ja okunniga? Nix, inte det heller.

Det är en myt de lever på i bevararlägret. Att bara de är insatta nog att förstå frågan. I själva verket är det tvärtom. Det är i regel väldigt okunniga. Deras huvudargument är att nya Slussen byggs för ökad bilism, när det i själva verket handlar om en minskning till en tredjedel av dagens kapacitet. En annat argument är att Slussen går att renovera, fast det är fastslaget att konstruktionen är bortom all räddning. Ett litet omnämnande förtjänar även en jämförelse som en RORUS gjorde idag med tornet i Pisa, som enligt denne ”byggdes 100 e kr och också är i betong” – förutom att det råkar vara byggt i sten. Och samtidigt som domkyrkan i Uppsala. Dvs mellan 1100- och 1300-talet…

Så ser alltså RORUSarna ut. Okunniga människor som försöker påverka frågan genom att sätta demokratin ur spel och kapa frågor för mindre partier. Samtidigt skriker de i högan sky om att processen är odemokratisk och att de som har ”fel åsikter” är okunniga.

Så snälla RORUSar, lägg ner nu. Ni har nått vägs ände. Det här var den sista chansen ni hade att påverka frågan. Och om ni tror att ni genom att rösta på SD i nästa val kan fortsätta att påverka frågan måste jag nog göra er besvikna. För det första kommer inte SD att få mer inflytande för att 78 arga fd ”miljöpartister” (som egentligen aldrig varit miljöpartister) röstar på dem i valet. För det andra kommer SD förmodligen att svänga nu när de sett hur litet intresset är för frågan, och hur opinionen ser ut bland de som faktiskt är intresserade. De är ju populister, som sagt. Stockholmspartiet gick dessutom till val på att stoppa nya Slussen, och fick en halv procent av rösterna.

Dessutom borde kanske Cecilia Obermüller som varit drivande inom Miljöpartiet för att stoppa nya Slussen kanske fundera lite över sin framtid inom partiet. Hon tog initiativet till omröstningen, och bara 78 medlemmar röstade med henne. Representerar hon ens sina väljare längre? Den gamla 68-generationen kommer kanske hädanefter att bli känd som 78-generationen?

Hur som helst har ni förlorat. Försök inse det och lägg ner nu.